”Det skulle ju bli varmt, lögnare!”

10.07.2014
Den som vill vidhålla att väderprat är neutral mark bet sig rejält i tummen i sommar.

Försommarens kalla och regniga väder fick nämligen känslorna att svalla hett. I vårt västra grannland var besvikelsen så stor att Aftonbladet rapporterade under temat ”väderhat” om reaktioner som de svenska meteorologerna fått ta emot från besvikna TV-tittare som förgäves väntat på försommarens värmebölja.

Till exempel fick SVT-meteorologen Åsa Rasmussen en lång kria i sin inbox om det usla vädret. ”Det skulle ju bli varmt, lögnare!” löd mejlet.

Någon måste ju vara ansvarig för det hela, så det fick bli hon. Sanningen att vädret är okontrollerbart och allsmäktigt var för smärtsam och stor. En tidstypisk reaktion i all sin sorglustighet.

I dag finns det långtidsprognoser tillgängliga för var och en, uppgjorda på ett sätt som inte fanns på det här sättet för några decennier sedan. Vädret på makronivå, kalkylerat med många parametrar, är noggrant - just på makronivå.

Men de lokala kasten ryms inte alltid med. Så den katastrof det innebär när regnet förskjuts tio kilometer västerut, just över det egna trädgårdspartyt, fanns kanske inte i beräkningarna när borden dukades. Samtidigt är det just det, som den enskilde surfaren ville veta. Och hans besvikelse är subjektiv och stor. ”Det skulle ju bli varmt, lögnare!”…

För hundra år sedan skulle årets kyliga midsommarväder med frostknäppar i norr haft potential att förorsaka hungersnöd i Finland. I en tid när varor rör sig obehindrat över gränser och växtzoner är den sortens nöd historia. Med de möjligheter vi har att bland annat snabbt ersätta skördar som slår fel har gjort att människan i de rika världsdelarna har glömt, att allt inte kan förutbestämmas, styras eller manipuleras.

Som till exempel väder.

Allt var verkligen inte bättre förr.

Folk svalt och dog för att utsädet var svagt och infrastrukturen outvecklad och dess räckvidd minimal och lokal. Om det gick dåligt för alla på en och samma gång, så gick det alltså riktigt, riktigt dåligt.

Men tålamodet och förståelsen av det som varken kan eller bör manipuleras var trots allt kanske större än vårt. Följderna för dem som drabbades var lättare att identifiera sig med. Att vi har mist den förmågan så till den grad att regnet på den lokala badstranden får någon att trycka på send-knappen till en yrkesmänniska på ett riksmedium medför också en risk för att vi inte heller orkar förstå eller ens engageras när andra drabbas av sådant som inte går att kontrollera eller fixa.

I viss mån har vi tyvärr glömt förmågan att blanda bark i brödet när grannens åker frusit. Vi har också glömt varför det ens skulle vara vårt ansvar.

Var det inte hans eller bonden Paavos fel att rågen frös, så var det i alla fall någon annans.

Om inte annat, så åtminstone meteorologens.

May Wikström

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54