Fromt eller fegt?

22.05.2014
Vi tycks inte slippa dem, avslöjandena om övergrepp och maktmissbruk i våra församlingar. Och väl så, eftersom det som varit ont vållar långt större skada om det sopas under mattan och förtigs. Nu senast i Esbo församling, där händelser långt tillbaka i tiden har rullats upp. Till lättnad för många, men säkert också till stor smärta för andra.

Många frågar sig givetvis varför just församlingarna, vilken trosriktning de än må tillhöra. Så även jag. Här några ansatser till en analys.

En orsak till att församlingarna så ofta står i blickpunkten är utan tvivel att omvärlden mer än gärna frossar i eventuellt förekommande problem. Kanske för att man så gärna punkterar illusionen om att just kyrkan och dess företrädare skulle vara moraliskt oförvitligare än folk i gemen. Så är det givetvis inte. Också troende syndar, precis som människor inom andra organisationer. Dessutom är man ovanligt illa rustad att hantera problem när de uppkommer.

En trivial orsak är säkert att medlemmarna i de kyrkliga förtroendemannaorganen ofta är äldre personer som är både ovana och ovilliga att hantera konflikter. Det är självfallet skamlös chauvinism att tala om tanter i sammanhanget, men det kan inte hjälpas att just det ordet rinner en i hågen. Något som ytterligare förstärks av den hierarkiska och auktoritära förvaltningskultur som präglar de flesta kyrkor. Att ifrågasätta hör liksom inte till kutymen.

Än värre blir det då flatheten, maskerad till snällhet, kombineras med en kristet förlåtande attityd – som ofta effektivt hindrar varje genuin konfliktlösning. Så ädel på ytan, men under ytan falsk och förljugen.

Och slutligen den starka tendensen att gå i försvarsposition och gadda ihop sig mot den ogina och ondskefulla omvärlden. Och då är vi ju tillbaka i punkt ett ovan, att omvärlden, och inte minst medierna, faktiskt väldigt gärna vill församlingarna allt annat än väl.

Det var resonemang av det här slaget som fick mig att för ca tio år sedan inse att jag inte alls hör hemma i ett församlingsråd. Vad som i mitt fall blev droppen är ovidkommande, men det handlade om missförhållanden som var till den grad allvarliga att de hade borde ha tagits på största allvar, och behandlas både öppet och bestämt uttryckligen i församlingsrådet.

Men så icke. De flesta ledamöterna i församlingsrådet lade beslutsamt locket på, med salvelsefullt tal om att förstå och förlåta, vilket lade sig som en kvävande och kladdig matta över alltihopa. Jag får fortfarande kväljningar när jag tänker på det.

Då beslöt jag att inte längre ställa upp som kandidat för församlingsrådet. Kyrkofullmäktige fick räcka för min del (även om man blev förvisad till rollen som gummistämpel). Där kan man ändå andas. Och jag har inte haft anledning att ångra mig, mot bakgrunden av de återkommande och sorgliga reportagen från församlingar runtom i stiftet. Fegheten firar fortfarande triumfer.

Thomas Rosenberg

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06