Påsktiden gjorde intryck på mig redan som barn. Aktpredikningarna i Jakobstads kyrka, med texter ett barn inte kan förstå, förmedlade högtidlighet. Prosten Backmans svarta Lutherkappa underströk det ovanliga.
Högtider som jul och påsk innebär traditioner, livsviktiga för vår identitet. Trots att det är mindre, eller kanske just därför, uppskruvade förväntningar inför påsken njuter jag av högtiden. Det finns ett djup i helgen som jag inte förstår, men känner i min själ.
Jag älskar traditionerna kring påsken, speciellt stilla veckan. Här blandas kristna traditioner med mindre kyrkliga dito, som till exempel barnens påskhäxor, tuppar och påskkycklingar. För min del är också de traditionerna viktiga, de hör till vår kultur.
På palmsöndagen hoppas jag att mitt påskgräs redan grönskar. Min mor talade om ”palmor”, dem tar jag in och sätter i vas i stilla veckan. Det var videkissor som agerade palmer i hennes by.
Vi har namn för dagarna i stilla veckan, lite olika beroende på var vi har våra rötter. Jag tycker ”muli muli måndan” och ”tränotisdan” är gamla vemodiga benämningar. Tårarnas tisdag känns inte alls rätt i mitt huvud. Både måndag och tisdag är gråa i min tankevärld (mulet och gråa tranor)och dämpar sinnet till eftertanke.
I vår förra hemförsamling, Kvevlax, inleds stilla veckan dramatiskt efter palmsöndagens gudstjänst. Konstnär Ehrengaard Högnäs har gjort en vacker vävnad i svart linne, som sänks ner över altartavlan sedan postludiet tystnat och altarljusen släckts. Vägen till Jerusalem börjar. Altarets avklädnad skärtorsdagkväll för tankarna till en av de djupaste händelserna i vår religion, så svår att förstå för oss ständigt uppdaterade människor. All denna dramatik, all vemodighet, vad den gör gott för ett stressat, ytligt människobarn.
Sen tar all vemodighet abrupt slut och vi får fira påsk. Livet återkommer på alla nivåer. Solen dansar, kyrkorgeln jublar, påskgräset vissnar, men ute grönskar det.
Det är en rikedom med traditioner. Ju djupare våra rötter finns i vår egen tradition, desto öppnare vågar vi vara mot andras traditioner. Ju djupare våra rötter finns i kristendomen, desto bättre kan vi respektera andra religioner.
Glad påsk, med påskbrasa, ägg, gula påskliljor, memma och det gladaste budskap av alla.
