Vi sörjer och vi firar

23.04.2014
Det är bara bra att känna lite hunger, vi är ju mitt inne i ramadan, sa vännen på besök från Senegal en morgon i fastetiden då vi inte hann äta ett ordentligt finskt morgonmål. Han avsåg den kristna fastan, men han lever i muslimsk miljö så begreppen blandas. Å andra sidan innebär både fasta och ramadan ungefär samma sak. Avstå från det världsliga för att söka och fördjupa kontakten med Gud.
Nu är fastan i det närmaste slut och vi får glädjas över både uppståndelse och memma.

Påsktiden gjorde intryck på mig redan som barn. Aktpredikningarna i Jakobstads kyrka, med texter ett barn inte kan förstå, förmedlade högtidlighet. Prosten Backmans svarta Lutherkappa underströk det ovanliga.

Högtider som jul och påsk innebär traditioner, livsviktiga för vår identitet. Trots att det är mindre, eller kanske just därför, uppskruvade förväntningar inför påsken njuter jag av högtiden. Det finns ett djup i helgen som jag inte förstår, men känner i min själ.

Jag älskar traditionerna kring påsken, speciellt stilla veckan. Här blandas kristna traditioner med mindre kyrkliga dito, som till exempel barnens påskhäxor, tuppar och påskkycklingar. För min del är också de traditionerna viktiga, de hör till vår kultur.

På palmsöndagen hoppas jag att mitt påskgräs redan grönskar. Min mor talade om ”palmor”, dem tar jag in och sätter i vas i stilla veckan. Det var videkissor som agerade palmer i hennes by.

Vi har namn för dagarna i stilla veckan, lite olika beroende på var vi har våra rötter. Jag tycker ”muli muli måndan” och ”tränotisdan” är gamla vemodiga benämningar. Tårarnas tisdag känns inte alls rätt i mitt huvud. Både måndag och tisdag är gråa i min tankevärld (mulet och gråa tranor)och dämpar sinnet till eftertanke.

I vår förra hemförsamling, Kvevlax, inleds stilla veckan dramatiskt efter palmsöndagens gudstjänst. Konstnär Ehrengaard Högnäs har gjort en vacker vävnad i svart linne, som sänks ner över altartavlan sedan postludiet tystnat och altarljusen släckts. Vägen till Jerusalem börjar. Altarets avklädnad skärtorsdagkväll för tankarna till en av de djupaste händelserna i vår religion, så svår att förstå för oss ständigt uppdaterade människor. All denna dramatik, all vemodighet, vad den gör gott för ett stressat, ytligt människobarn.

Sen tar all vemodighet abrupt slut och vi får fira påsk. Livet återkommer på alla nivåer. Solen dansar, kyrkorgeln jublar, påskgräset vissnar, men ute grönskar det.

Det är en rikedom med traditioner. Ju djupare våra rötter finns i vår egen tradition, desto öppnare vågar vi vara mot andras traditioner. Ju djupare våra rötter finns i kristendomen, desto bättre kan vi respektera andra religioner.
Glad påsk, med påskbrasa, ägg, gula påskliljor, memma och det gladaste budskap av alla.

Ann-Katrin Store

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06