Får tron synas?

10.04.2014
Debatten om ”Den blomstertid” vid skolornas skolavslutningar har blivit ett säkert vårtecken. Fritänkarna ifrågasätter enträget bevarandet av kristna traditioner i skolornas gemensamma samlingar. Tills vidare är majoriteten positivt inställd till såväl sommarpsalmen som jultraditionerna, men framtiden är svår att förutsäga.
Lösningen är inte att ängsligt försäkra att psalmerna egentligen inte har ett religiöst innehåll, för det har de naturligtvis. Skolans uppgift är inte att göra barnen till aktiva kristna, men däremot nog att göra dem förtrogna med sin egen religiösa och kulturella tradition. Där har psalmer och bibeltexter en central roll.

Barn lär sig vad kristen tro handlar om då de inför kyrkoårets största högtider sjunger sånger, lyssnar på bibelberättelser och genom att rita och pyssla återskapar det som berättelserna handlar om. Förr skedde det här både i hemmen, i skolorna och i församlingens barnklubbar, men i dag riskerar helgtraditionerna bli allt mer obekanta för många barn.

Förutom skolans festtraditioner diskuteras nu också morgonsamlingar och skolgudstjänster. Folkkyrkans styrka är att de anställda på de flesta håll fortfarande har möjlighet att besöka skolor och daghem. Den här gåvan bör vårdas genom att kontakterna till skolorna sköts väl. De församlingsanställdas hustavla kunde lyda: Kom i tid. Tala inte för länge. Var väl förberedd. Knyt det centrala kristna budskapet till barnens språk och vardagsverklighet. Var lyhörd för rektorernas och lärarnas feedback.

Församlingen kan också bidra till det förebyggande arbetet som motverkar utslagning och psykisk ohälsa bland ungdomar. Ungdomsarbetsledarna gör på många håll ett viktigt arbete genom att finnas till hands i skolorna vissa timmar under veckan. Likaså har församlingen en viktig roll i krisarbetet i skolorna, vilket erfarenheterna från olika tragedier visar.

Ett ofta anfört argument för att de religiösa inslagen bör förbjudas i skolans gemensamma verksamhet är att frivilligheten förverkligas bara i teorin, men inte i praktiken. I bakgrunden finns misstankar om att elever som inte vill delta i religiös verksamhet inte erbjuds alternativ. Här är det viktigt att vi som kyrka aktivt understöder att föräldrarnas och ungdomarnas livsåskådning ska respekteras i skolorna. Endast på den vägen kan vi på ett trovärdigt sätt argumentera för att de kristna inslagen fortsättningsvis har en plats i våra skolor.
Björn Vikström

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06