Sanningsfri

03.04.2014
Under det senaste året är det mest kokböcker, inredningstidningar, familjeterapilitteratur och en och annan roman som tillsammans bildar ett lutande torn bredvid min säng. Samma dag som jag hade lagt undan strumpbyxorna gjorde våren en kul u-sväng och snöade min park alldeles vit. När jag äntligen stämplade ut från det tredje arbetspasset rundade jag boktornet, kröp upp med Birgitta Boucht i fönstret och firade någon slags slarvig andakt mot snöflingorna. Birgitta skriver nyfiket om sig, sitt och sanningen. Hon skriver om familje-
hemligheter och vad som händer om man säger som det är. Och där, mitt i alla mängder bokstäver står det: ”Det finns två dödssynder i vår kultur: den ena är att ljuga, den andra är att tala sanning”.

Meningen var ett mannakorn. Den var så biblisk att jag kände ett behov att ange den med namn, kapitel och vers. Jag blinkade och svalde och försökte förstå varför det hade tagit mig 45 år att fatta detta med att sanningen inte alltid gör oss fria. Att sanningen snarare gör oss ensamma och att vi alltid är ensamma med vår upplevelse av vad som är sanning. Vi fostrar våra barn till sanningssägare fast vi själva sällan är ärliga. Vi blir upprörda när de ljuger men om möjligt blir vi ännu mera arga om de säger sanningen om sådant som vi själva förnekar.

Jag träffar många terapiklienter som är sjuka av lögn. Jag möter många människor som inte längre vet om de är ärliga med sig själva. Jag träffar familjer som har fem sanningar kring samma händelse. Jag har jobbat med barn som vågat säga som det är men som inte blivit trodda.

Själva vågar vi nästan aldrig säga vår sanning offentligt men vi formligen älskar när andra är ärliga, så länge det inte gäller oss. Skulle vi utplåna ärligheten i konsten skulle konsten sluta att vara konst men vad händer när vi fuskar med sanningen i kyrkan? När den egna sanningen blir en så kär att man anser att den som tror annorlunda ljuger, eller värre: är fylld av farlig kraft?

Bibeln är späckad med käcka sanningscitat och Jesus själv har inte några behov av att behaga. Han är skoningslöst ärlig och saknade många gånger det man 2014 kallar social kompetens. På en arbetsplats skulle Jesus vara en total katastrof och i familjelivet en vandrande bomb. Han är en knepig idol för hans utgångsläge är inte vårt och hans uppdrag är ett annat. Jag kan helt enkelt inte riktigt copypasta in hans typ av ärlighet i mitt eget liv.

Jag behöver en annan förebild. En föregångare som vågar vara självkritisk och högt och varmt ifrågasättande. Halvsanningar är också lögn men jag tror att den uppriktiga ursäkten inte bara gör förlåtelsen möjlig utan den är också nödvändig för fördjupningen. I själva verket tror jag att en öppen diskussion kring kyrkans och församlingens misslyckanden, Bibelns svagheter och den egna trons tillkortakommanden skulle fylla bänkarna mer än den bästa sanningssökande predikan. Jag tror att vi längtar efter sann dialog och inte monolog. Det är när vi möts spricka mot spricka som förståelsen och försoningen blir viktigare än vad som sist och slutligen är sant.

Maria Sundblom Lindberg

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11