Var står tant Ingalills staty?

30.01.2014
Han tronar värdigt, om än modest i jämförelse med praktmonumenten i stan, i en park i centrala London. Robert Raikes, Founder of Sunday Schools, söndagsskolornas fader.

En söndagsskollärare. Tanken kommer …var står tant Ingalills, tant Gretas och tant Anitas staty? Viktiga förebilder för ett bybarn för fyrtio år sedan.


Robert Raikes söndagsskolrörelse från slutet av 1700-talet lade grunden för de statliga skolorna. Redan år 1831 var eleverna drygt 1,2 miljoner. Undervisningen började bland slumbarn i London. Eftersom de slet i fabrikerna sex dagar i veckan var söndagen den enda dag de kunde gå i skola. Verksamheten var långt ifrån oomstridd. Vafalls, en lekman, en filantropisk tidningsutgivare, som klev i undervisarrollen med Bibeln som skolbok? Eftersom han vände sig till de minsta och fattigaste avfärdades han med ett visst förakt. Skolorna fick heta Raikes Ragged School, trashanksskolan. När skolorna växte väckte rörelsen motstånd bland kyrkans etablissemang. Skolorna motarbetades med teologiska argument som att lärarna, som goda kristna, inte borde jobba om söndagarna och att fenomenet rubbade själva sabbatsbudet. Likväl fortsatte Raikes och fick stöd av nationalekonomen Adam Smith: ”Sedan apostlarnas dagar finns det ingen annan plan som så enkelt och naturligt ger hopp om en beteende-
förändring.”

Också hos oss har söndagsskolorna burits upp av frivilliga. Den stöds i dag av centralorganisationen Seurakuntien Lapsityön Keskus, som har belägg för att det även här fanns söndagsskolverksamhet ungefär samtidigt som Raikes inledde sin.


År 1888 grundades den nuvarande centralorganisationens föregångare, som stod för material och utbildning av lärarna. Det sändes ut präster för att stöda söndagsskolorna – som bjöd på en stor brokighet beroende på om de fanns i städer eller på landsbygden. Men utan aktiva frivilliga eldsjälar hade arbetet aldrig lyckats. Som en av de stora påverkarna nämns Berta Hermanson, som kom in i bilden när Finland var storfurstendöme under den ryska tsaren.

Med tiden har söndagsskolan fått skifta balans mellan ordleden ”söndags-” och ”-skola”. Staten tog över uppdraget att lära folk läsa. Numera för många söndagsskolor en tynande tillvaro, dels på grund av bristen på frivilliga, dels i konkurrensen av hobbyer som kappas om barns och föräldrars fritid. Kanske finns det också en viss osäkerhet om uppdraget, som bottnar i den förlorade skolidentiteten.


Det Raikes gjorde, det stora, var att ge dem som ställts utanför sammanhangen nyckeln in till en gemenskap – till samhället via kyrkan genom bildningen. Numera får våra barn en god samhällstart redan innan födseln. Men nyckeln till kyrkans gemenskap ligger i händerna på dem som uppskattar den och generöst vill dela med sig av den. Därför finns uppdraget fortfarande kvar. Därför är insatser som tant Ingalills ovärderliga.

May Wikström

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06