Nu går tåget till (för?) Karleby

23.01.2014
Det drog säkert ett ”hoppsan!” genom den finlandssvenska prästkåren när domkapitlet i förra veckan beslöt att sända en trio till Karleby för att intervjua de sökande till kyrkoherdetjänsten. Det är långt ifrån praxis. Dessutom är det ett tungt garde som drar norröver. Biskopen åker själv tillsammans med domkapitlets notarie och den lekman som utsetts av stiftsfullmäktige i Borgå stift att sitta med på domkapitlets möten. I normalproceduren rangordnas kandidaterna på basis av sina papper enligt formell kompetens och lämplighet och sedan är det församlingens sak att välja
Trots att notarien Clas Abrahamsson konstaterar att andra stift har tillämpat intervjuer av det här slaget kvarstår faktum: så här grundligt, så här tungt har det aldrig intervjuats kyrkoherdeadepter i Borgå stift förut – åtminstone inte i modern tid. Och argumentet för liknande intervjuer på finska sidan ”för att man inte känner kandidaterna” är snarast det motsatta i det här fallet.

När domkapitlet styr kosan till Karleby sätts stråkastarljuset på en enskild församling, där frågan om vem som ska få eller inte få förrätta altartjänst beroende på kön har varit långt ifrån oproblematisk. Att kvinnor har hoppat in som präster bara när församlingens egna präster hållit sig undan är egentligen ingen lösning. Det är att både säga ”nej” och ”ni-får-som-ni-vill” utan att avvika från sitt eget rättesnöre.

Stiftsledningen gör en klar principiell markering att det är dags för en förändring i Karleby svenska församling. Biskop Björn Vikström säger rentut att det handlar om att försäkra sig om att alla sorters präster ska ha rätt att arbeta i alla församlingar och om att trygga församlingsbornas intressen.

Det är bra, och antagligen det enda domkapitlet kunde välja att göra. Men i det ingreppet tvingas – eller väljer - stiftsledningen också att göra intrång i församlingens integritet, något som i vår kyrka är en viktig grund. En enskild församling är nämligen inte en avdelning i Kyrkan Ab. Församlingens integritet och självbestämmanderätt är stadfäst i den Schaumanska kyrkolagen från 1869. Att domkapitlet kommer in, dessutom rent fysiskt, på församlingens revir kan ses som ett intramp på den integriteten. Det är något som kritikerna i sak måste ges rätt i och som tyvärr kan skapa martyrskap beroende på vad de intervjuade väljer att svara på samarbetsfrågan. Då är det lätt och billigt att utse trojkan från domkapitlet till utomstående förtryckare. Å andra sidan ger det personliga besöket de intervjuade chansen att nyansera sig mer än en torr blankett gör.

Samtidigt sänder besöket en tankeställare till alla dem som är medlemmar i Karleby svenska församling i dag: De har år 2010 valt (eller låtit bli att välja) den kärna som nu leder församlingen. I höst är det val igen. Alla som är missnöjda har i så fall en gyllene möjlighet att påverka hur man ska gå vidare tillsammans –helst på lokalplan
May Wikström

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00