Israels äldsta dagstidning Haaretz tecknar ett motsägelsefullt porträtt av den avlidne förre premiärministern Ariel Sharon. Det är de ingalunda ensamma om. Oberoende av vilket läger analyserna kommer från, och om de präglas av beundran eller avsky finns draget av oberäknelighet alltid där. Ja, Ariel Sharon var en stark ledare. Ja, hans blotta existens var en trygghetsfaktor för staten Israel. Men – nej, ingen, inte ens de egna visste väl med säkerhet någonsin var de hade honom. Han kunde inte styras. Med förvåning och växande harm fick de israeliska bosättarna erfara hur bosättningspolitikens försvarare på en vecka drev igenom att Israel år 2005 tömde bosättningar i Gaza.
Bland palestinierna jublas det över Sharons död. För dem är Ariel Sharon en slaktare med ”blod på sina händer”, enligt Hamas talesman. Under hans år som försvarsminister ledde invasionen av Libanon inte bara till att tusentals libaneser miste livet. Den blodiga massakern av palestinier i flyktinglägren i Sabra och Shatila väckte hela världens misshag. Ariel Sharon fick gå från sin post.
Det finns inga heliga krig – och i det bleka efterljuset står också den kristna libanesiska milis som utförde dådet. Ingen tro skyddar sina anhängare från förmågan att kunna utföra onda handlingar. Ingen tro, och inga individer som tillhör den, går fria från ansvaret att göra allt de kan för att låta bli.
Därför hoppas man att ingen ska stiga in i ringen enkom för att plocka upp järnhandsken när Ariel Sharon nu definitivt är borta.
Den arenan är nämligen fyllt av ett eko efter ”en stor ledare, men en dålig förebild” som en av de egna karakteriserar honom. Risken att så ändå sker ger tragiska och skrämmande utsikter för det komplicerade pusslet i regionen. Oberoende av från vilken sida ens sådan ambition eventuellt dyker upp är det ett dåligt alternativ och en hopplöshetens väg man slår in på.
Vissa bedömare ser en annan riskabel utveckling som handlar om isolering, i det fallet staten Israels. Mellanösternforskaren professor Hannu Juusola vid Helsingfors universitet hör till dem. Enligt honom har Israel saknat ett aktivt och pragmatiskt ledarskap ända sedan Sharon gled in i sin koma för åtta år sedan. Resultatet är ett avstånd till såväl Europa som USA. Haaretz antyder detsamma, att nationen gick i koma internationellt sett samtidigt som sin ledare.
Makt och övermod är en farlig kombination. Makt och rädsla är tyvärr detsamma. Bägge kombinationerna finns med när världen följer Ariel Sharon till den sista vilan i Negeveöknen.
Post Sharon – ett skymningsland
16.01.2014
”Han var otvivelaktigt Israels modigaste politiker. Han var också dess grymmaste. Han var den ledare som använde mer brutalt våld än någon annan för att nå sina politiska mål. Men han var också en av de få som såg var maktens gränser kom emot. Det gjorde han först i skymningen av sin karriär. Men när han gjorde var följderna drastiska –precis som allt annat med Arik Sharon”.
May Wikström
Varför säger du inte förlåt? Säg förlåt.
URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42
Ett gott råd: ”Bara du måste vara nöjd med dig”
ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström.
4.2.2026 kl. 12:27
”Tvångssyndromet tar allt ifrån dig och gör dig till fånge i din egen kropp”
PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen.
3.2.2026 kl. 17:34
Bildsvep: Från plenum till nattvard – unga formar kyrkan på Ungdomens kyrkodagar
ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54
Kran sparkade verksamhetsledaren – i föreningen som stiftet glömde
KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårdsföreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06
Känslorna tar över då kyrkans fastigheter säljs – det visar erfarenheterna från Jakobstad och Borgå
fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41
Brändö gymnasium samlar in pengar för att kunna köpa en ambulans till Ukraina – välgörenhetskonsert i Matteuskyrkan
Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma.
29.1.2026 kl. 20:29
Sex vill jobba som diakonichef vid domkapitlet
STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41
Två vill bli kyrkoherde i Jakobstad – en i Hangö
KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28
”Jag tänker satsa på det här jobbet och det hör till att vaktmästaren ska bo ganska nära kyrkan”
FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor.
24.1.2026 kl. 15:11
För landets kristna minoritet växte oron när Assadregimen föll i Syrien
syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32
Hur ska kyrkan skydda kulturarvet i väpnade konflikter?
KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52
Kyrkoherden byts i Vanda svenska – Kristian Willis återvänder inte efter pappapausen
kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06
Ett mål, 60 volontärer, 200 hungriga småstadsbor
MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00
Eva Kuhlefelt var litteraturforskare och flyktingaktivist – och nu diakon: "Min väg till kyrkan var lång"
diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00
Mest läst
- Två vill bli kyrkoherde i Jakobstad – en i Hangö
- Sex vill jobba som diakonichef vid domkapitlet
- Kran sparkade verksamhetsledaren – i föreningen som stiftet glömde
- ”Tvångssyndromet tar allt ifrån dig och gör dig till fånge i din egen kropp”
- Bildsvep: Från plenum till nattvard – unga formar kyrkan på Ungdomens kyrkodagar
Känslorna tar över då kyrkans fastigheter säljs – det visar erfarenheterna från Jakobstad och Borgå
fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41
Brändö gymnasium samlar in pengar för att kunna köpa en ambulans till Ukraina – välgörenhetskonsert i Matteuskyrkan
Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma.
29.1.2026 kl. 20:29
Sex vill jobba som diakonichef vid domkapitlet
STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41
Två vill bli kyrkoherde i Jakobstad – en i Hangö
KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28
”Jag tänker satsa på det här jobbet och det hör till att vaktmästaren ska bo ganska nära kyrkan”
FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor.
24.1.2026 kl. 15:11
I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet





















