Låt honom leva!

19.12.2013
Bibeln innehåller oändliga lager. I julhelgen är det berättelsen om Barnet som kastar sitt stjärnljus över kyrkoåret. Barnet, det skyddslösa. Barnet, det hemlösa. Babyn som blir född nästan på vägrenen, långt hemifrån – (ja, fick han någonsin något hem?). Barnet, det smorda och krönta – vars gudagåva i julnatten trots allt var famnen och modersmjölken. Barnet som alla väntat på och som i den knapphändiga berättelsen trots allt är så oerhört beroende av andra människors händer och hjärtan. Vilken plats har han i våra liv? Vilken kärlek får han? Får han leva?
Bibelkosmoset känner flera barn. Den som börjar skala av skikten i Bibeln hamnar i en evighetscirkel,där berättelserna ger ekon i varandra genom olika tider. Babyerna har spelat huvudrollen förut. Tusentals år före Jesu födelse berättar de judiska krönikörerna om ett annat spädbarn som ofrivilligt ställs i centrum för draman i maktens centrum. Märkligt att det får ett så stort utrymme i en kungakrönika. I huvudrollerna finns två kvinnor, världens visaste kung och ett barn.

Kvinnorna grälar om vems babyn är. En av dem har nämligen mist sitt barn. En av dem är modern, en av dem ljuger. Kung Salomo har satts att döma.

Mitt i processen slits barnet formligen itu. På riktigt, nästan. Salomo fäller de hemska orden. Dela babyn då, om ni bägge hävdar rätt till honom. Hälften var.

”Nej, döda honom inte! Ge honom hellre åt den andra kvinnan!”
”Lika bra ingen av oss har honom. Hugg till!”

Kärleken avslöjar den rätta modern. Det är en grym berättelse, som lika grymt nog har sina paralleller här och nu. Barnet i kung Salomos palats får tusentals år senare en uppföljare, om än med betydligt större konsekvenser, i det barn vi firar i julnatten.

Barnet i stallet – och den man han växte upp till – är många gånger föremål för minst lika sorgliga dragkamper bland dem som sägs älska honom så hett.

Min Jesus. Din Jesus. Men absolut inte hennes eller hans! Hjärtan blir stenhårda, antingen det handlar om att definiera vad Gud tänker eller hur Jesus själv skulle ha gjort. Orden blir vapen som skär sönder det som borde vara levande och jublande helt.

Hugg till! Ingen av oss har honom.

Själv ber han trettio år efter födelsenatten i Betlehem just innan han ska lämna dem: ”att de alla ska bli ett … Då ska världen förstå att du har sänt mig och älskat dem så som du har älskat mig.”

Den bönen stavar vi på än. Många gånger misslyckas det. Men det händer också ibland att stjärnorna glimrar även över kyrkans stalltak.

I den natt när stora delar av världen sjunger om fred på jord och bland människor en god vilja – och där de allra flesta verkligen vill det innerligt och på riktigt, minns då att den Stora berättelsen handlar om den kärlek som alltid i första hand väljer livet.

Famnen framför guldet. Värmen framför rökelsen. Mjölken framför myrrhan.
Vilken kärlek väcker han i våra liv?

Låt honom leva.
May Wikström

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11