Att orsaka skolmassaker

24.10.2013
Så hände det igen. Och eftersom vi redan kan positionerna är det knappt någon som orkar ta diskussionen än en gång.
Eftersom inget skjutvapen var involverat denna gång så har kraven på hårdare lagstiftning bytts ut mot spekulation kring vad som skulle hänt om inte lagarna vi har vore så stränga som de är. Men i övrigt är mönstret bekant. Nej, orsaken finns i våldsunderhållningen, speciellt i dataspelen. Nej, orsaken är bristen på skolpsykologer och/eller polisresurser. Nej, orsaken är mobbning och dåliga hemförhållanden. Nej, internet. Och så vidare.

Det säger något intressant om vårt samhälle att dessa orsaker ställs emot varandra i debatten, för det är väl egentligen rätt klart att alla dessa kan anses vara orsak till dessa tragedier, om än på väldigt olika sätt. Tillgången till vapen bestämmer styrkan i förstörelsen. Dataspelen verkar onekligen påverka formen på vilket dessa unga män ger utlopp för sin ångest genom att förverkliga de fantasier de levt ut om och om igen. Och både psykologer och poliser kan kanske förhindra sådana här katastrofer. Ingen av dessa saker förklarar egentligen varför så många av oss mår så dåligt.

Men det som driver oss att ställa dessa förklaringar mot varandra verkar vara viljan att frånsäga sig ansvar. Den som spelar dataspel eller sysslar med skytte vill inte kännas vid att deras hobby kan få så destruktiva följder. Så man skyller på något annat. Det samma gäller de politiker som bestämmer om hur mycket pengar som ska satsas på psykisk vård. Och så vidare.

Men kommer vi inte närmare roten på problematiken när vi säger att det är själva denna vilja att låta någon annan vara ansvarig som formar samhället där människor mår så illa att sådana här handlingar börjar te sig som rimliga utvägar? Att vi är i så starkt behov av att bekräfta för oss själva att vi i stort sett är hyggliga typer och därmed oskyldiga till världens ondska? Inte kan väl mitt beteende ha del i att människor skadas och dödas.

Man kunde påpeka att det senare givetvis är vad kristendomen hävdar är fallet. Och det är helt klart att tanken på människan som syndare är en av de kristna läror som verkar rimma sämst med dagens sekulära människosyn.

Men kanske vi kan nöja oss med att göra en annan poäng. Om vi i stället för att försöka frånsäga oss vårt ansvar utgår ifrån att vi har ansvar för varandra. Då blir den viktigare frågeställningen inte vilken av dessa orsaker som är viktigast. Frågan blir vilken av dessa orsaker jag kan göra något åt. Svaret är olika beroende på om jag är förälder, klasskamrat, lärare, polis, politiker, eller granne till familjen med ”bråkiga” tonåringar.

Det kanske inte förhindrar nästa skolmassaker. Men varje gång vi gör vad vi kan för att ta ansvar för varandra motverkar vi åtminstone lite av den ”sköt dig själv”-kultur som långsamt tar livet av oss alla.
Patrik Hagman

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06