Elever födda 1944

10.10.2013
För en månad sedan blev jag bjuden på kalas. De flesta av mina tidigare klasskamrater från Lönkan hade jag sett senast på deras studentdimission för 50 år sedan. Jag fick vita mössan ett år senare, för jag hade varit utbyteselev i Arizona ett år.
Nu var det jubileumsår och jag var med eftersom jag hade varit klasskamrat med dem under nästan hela min skoltid. Tillsammans med en del av dem hade jag pluggat läsning ur Vi på Solgård under tant Cavonius ledning i Topeliusskolan.

Vi samlades på skolgården och gick en runda i gamla Lönkan. Det såg nästan likadant ut som förr där inne. I den där gympasalen bröt jag tån mot ribbstolarna. Fysiksalens auditorium såg likadant ut som förr tack vare museiverket som förbjudit omställningar. I den trappuppgången stod jag när jag hörde att Kennedy hade blivit mördad. Jag hade sett honom ett år tidigare på Vita Husets bakgård, där han mötte oss utbyteselever.

Klassrummen väckte minnen. Våra lärare dök upp ur skuggorna. De flesta lever inte längre. Vi hade lärare som uppmuntrade oss och var sanna pedagoger. Men det fanns också lärare som satt krokben för eleverna för att skydda skolans ära. Några lärare behandlade vi grymt. Deras liv måtte ha varit en daglig fasa som fick dramatiska följder. Debriefing var ett okänt begrepp, då en av våra klasskamrater sköts av sin far. Ingen förklaring, bara rykten. Vi såg den tomma pulpeten dag efter dag. Skolan lämnar sina spår, hos stora och små.

Alla minnen var inte smickrande. Den gamla botanikläraren ”Kalven” hade insjuknat. Två småflickor, jag och min vän Madde (som nu friskade upp mitt minne), besökte honom på sjukhuset med en blomsterkvast.

”Här är blommor från vår klass”, sa Madde artigt. Jag såg det som min plikt att precisera: ”Från en del av vår klass!” Vilken självgod liten farisé! 

Klassfoton och minnen cirkulerade från bord till bord i restaurangen. Fast jag kom ihåg de flestas namn på bilderna måste vi presentera oss för varandra femtio år senare. Åtta av oss har avlidit.

Min bordskamrat berättade hur gymnasiepojkarna ständigt ledde religionslärarinnan Saga på hal is genom att presentera välvalda citat ur Bibeln och kyrkohistorien. En av Sagas plågoandar var Lennart, en intensiv rödhårig pojke, som alltid råkade illa ut på grund av hyss. Vi satt i samma klass redan i folkskolan (ifall han inte stod bestraffad utanför dörren). Under en speciellt tuff lektion riktade den desperata Saga ett profetiskt pekfinger mot Lennart och sade: ”En dag kommer du att tro!”

Utbrottet måste ha väckt främst löje bland ynglingarna.

Lennart var tyvärr inte med på vårt klassmöte. Vad blev det av honom? Han blev biskop i Visby stift i Sverige. Numera emeritus.
Ann-Christine Marttinen

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06