En historia som inte kan editeras

12.09.2013
Det låg något av ett ”hoppsan!” över kyrkans reaktion när Finlands Näringsliv, spindeln i nätet för både små och stora företag i näringslivet, (EK) kräver att kyrkan ska förhandla om att flytta trettondagen och Kristi himmelsfärd till närmsta lördagar. Allt för att delta i den stora nationella spartalkon. Beskedet kom strax före veckoslutet, och gav säkert ansvarspersonerna på Kyrkostyrelsen en del huvudbry över helgen. En som inte var förvånad är däremot emeritus Gustav Björkstrand. Helgerna har flyttats en gång förut på sjuttiotalet – och återbördats trots en motsträvig president – på nittiotalet. Enligt Björkstrand var det utspel som kom nu bara en tidsfråga.
Kyrkan säger nej till flytten. Både ärkebiskopen och kanslichefen har gått ut och talat för att behålla dagarna där de ligger. Dels framförs behovet av vilodagar i samhället överlag, dels talar man om det uppenbara. De två dagar som nu berörs är knutna i tid till kyrkoåret och händelserna i Jesu liv. Trettondagen firas tretton dagar efter julen, Kristi himmelsfärdsdagen (på finska Helatorstai) infaller 40 dagar efter Jesu uppståndelse, och därför alltid på en torsdag.

Att kräva att kyrkan ”flyttar” på dem är därför att begära att den editerar sin historia på ett sätt så att den passar det nuvarande samhället bättre. Det är en orimlighet, och en ren trosfråga för kyrkan själv. De uppenbara farorna är att folk som redan nu har lite för svårt att hinna med sig själva och sin vardag blir ännu tröttare. En del kan tycka att de lösryckta dagarna är oanvändbara eftersom det ändå kommer en veckodag emellan, vilket gör det krångligare att ”utnyttja dem” som någon uttryckte det. Bra så. Vi behöver just sådana dagar, sådana som tvingar oss att inte maximera effektiviteten i såväl arbete som fritid.

Däremot kommer författaren och prästen Heikki Palmu med en tänkvärd synpunkt i Helsingin Sanomat. Att möblera om helgerna är inte kyrkans uppgift, slår också han fast, men han påpekar att kopplingen kyrklig helg och ledig dag inte är någon självklarhet. Det är en rest av den gamla enhetskulturen. Tanken att man måste ha ledigt för att hålla en dag helig är inte självklar. De första kristna hade inte heller söndagen, Jesus uppståndelsedag, ledig utan firade den tidigt på morgonen med en gudstjänst innan de gick till sina sysslor.
 
”Tänk på vilodagen så att du helgar den”, lyder uppmaningen. Söckenhelgsdiskussionen ger anledning till självkritisk eftertanke om vad de egentligen betyder ur trons synvinkel. Det varken kan eller får handla om att bara argumentera för att behålla två lediga dagar. Det argumentet håller inte. Även en arbetsdag kan vara och hållas helig. Likaväl som en ledig dag som vikts för en helg faktiskt bara kan ha flutit förbi som en alldeles ”vanlig” dag.
May Wikström

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06