En mänsklig rättighet att tro

05.09.2013
Säg ”mänskliga rättigheter” och de flesta torde nicka med eftertryck. Det vill vi. För de flesta sitter försvaret för yttrandefrihet, åsiktsfrihet och likhet inför lagen djupt rotat i ryggmärgen. Religionsfriheten ingår lika självklart i samma batteri av rättigheter. Av någon orsak omges dess självklarhet ändå av en misstänksamhet, som kommer till uttryck när man börjar peta på vad denna rättighet ska ha för konkret betydelse i liv och samhälle.
FN:s specialsändebud Heiner Bielefeldt är väl bekant med invändningarna, som ofta börjar med resonemang kring vad som ska ha företräde, relgionsfriheten eller de mänskliga rättigheterna.

En logisk kullerbytta, hävdar Bielefeldt. Religionsfrihet är en mänsklig rättighet. Den har samma värde och tyngd som de övriga rättigheterna.Religionsfrihet är lika viktig för individen som det är att inte bli diskriminerad på grund av kön, ras eller sexuell orientering. Men märkväl, poängterar han i nästa sats, religionsfrihet handlar om individers rättigheter. Religioner i sig kan, enligt specialsändebudet, inte åberopa religionsfriheten för att slippa bli karikerade eller ifrågasatta. Det är människor som är de rättmätiga innehavarna av rätten att tro, utöva sin tro eller byta tro, enligt artikel 18 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.

Att religionsfriheten efter franska revolutionen skuffats ner till någon sorts underkategori av de mänskliga rättigheterna är följden av en tankemässig klyvning mellan det immanenta (inomvärldsliga) och det transcendenta, det vill säga det som ligger bortom den empiriska sinnevärlden.

Kardinaltanken i den syn på religioner som FN slagit fast i artikel 18 är att individer fritt får bekänna sig till teistiska, icke-teistiska, icke-ateistiska religioner lika väl som rätten att inte ha en övertygelse som bottnar i någon av dessa.

Men också i FN:s arbete finns det svårigheter att få religionsfrihetens pusselbit att passa in i dagens tänkande kring mänskliga rättigheter. Det är en utmaning som enligt katoliken Bielefeldt bara växer. Den syns även i generalförsamlingen i det internationella samfundet, där religionsfrihetsprincipen prövas från såväl konservativt som liberalt håll.

Specialsändebudet för religionsfrågor sätter bestämt tummen ner både för Pakistans krav på att religioner bör ges ett slags hedersskydd och för stater som ängsligt sopar ut alla sina religiösa traditioner i ett försök att skapa en religionssteril stat.

Enligt honom ska staten blanda sig i så lite som möjligt –åt bägge hållen. Frågan om man får hålla kvar julfesttraditioner i ett traditionellt kristet land kvitteras med ett ”naturligtvis” – så länge det inte handlar om tvång. Han påpekar i stället att en sekulär stat paradoxalt nog kan bli precis lika repressiv som en icke-sekulär.
Hyperkorrekthet kan också slå över och ta sig uttryck i övertramp i individens rättigheter.
May Wikström

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06