En kyrka som är rädd

22.08.2013
Under den gångna sommaren var kyrkan i blåsvädret. Igen en gång, får man väl säga. Det verkar nästan höra till att hon är det och det är kanske också så det skall vara egentligen. Det är inte länge sen hon var illa ute senast och det är antagligen bara en tidsfråga när media igen får anledning att damma av de svarta rubrikerna. Frågan är inte om blåsvädret återkommer, frågan är när.
Om själva blåsvädret inte bekymrar mej nämnvärt oroas jag däremot lite av det sätt vi som kyrka hanterar den kritikstorm vi drabbas av i olika sammanhang och av olika orsaker. I ett längre perspektiv tycker jag mej se en kyrka som är rädd. Riktigt rädd. Och det stör mej.

Jag ser inte en kyrka som är rädd för att sprida felaktiga läror eller idéer. Inte en kyrka som är rädd för att svika sina ideal och eller glömma sitt syfte. Sådana rädslor hade varit sunda och goda.

Det jag tycker mej se är en kyrka som är livrädd för att bli impopulär. Det omgivande samhället måste acceptera oss, till vilket pris som helst. Därför tar vi ibland avstånd från det ena eller det andra fenomenet, till synes utan att ens hinna reda ut vad som egentligen sagts, gjorts eller påståtts och huruvida det egentligen ens var fel. Om det är impopulärt måste nån ta avstånd, oavsett vad saken gäller.

Och jo, jag förstår att medlemsutskrivningar hotar det som många anser vara det viktigaste vi har, nämligen Verksamheten. Mindre skattepengar innebär minskade möjligheter att verka. Men om omsorgen om att upprätthålla skatteintäkterna styr våra ställningstaganden, har vi då inte fått en kyrka som är till salu till högstbjudande? Den som betalar bäst (eller rättare sagt hotar att låta bli att betala) får den kyrka och den lära de önskar. Innebär det att så länge de liberara dominerar utskrivningarna kommer kyrkan att vara liberal, den dag de
konservativa skriver ut sig i tillräckligt stora mängder blir kyrkan mer konservativ?

Kyrkan har egentligen två olika dimensioner. Å ena sidan är hon en stor (och resurskrävande) organisation, med anställda, budgetmedel och verksamhet. I det hänseendet fungerar hon som vilken annan stor organisation som helst och ska självklart oroa sig om populariteten sviktar och inkomsterna sjunker.

Å andra sidan är kyrkan en andlig gemenskap av troende systrar och bröder, en gemenskap grundats, och som trots sina ofullkomligheter ändå upprätthålls av Gud själv. I det hänseendet är hon totalt olika allt annat vi känner till och inga normala organisationsteorier går egentligen att tillämpa på henne. Sett ur det här perspektivet är tillfälliga bekymmer som popularitet, lärostrider andra schismer krusningar på ytan.

Så länge kyrkan håller fast vid sin Mästare kan inget egentligen rubba henne. Om hon inte håller fast vid Honom finns det ingen mediastrategi i världen som kan rädda henne.
Mats Björklund

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06