Mind the gap – akta glappet

11.07.2013
Det dallrar hett i juli. I Kairo ryter massorna och petar ännu en diktator åt sidan. Arméns roll är visserligen betydande– men militärkupp eller inte så hade den aldrig skett utan det massiva trycket från folket. Närmare bestämt de unga, vars frustration och vanmakt var en viktig drivkraft i den revolution som ingen trodde skulle kunna hända bara för två år sedan. 
Kolossen Egypten föll på grund av glappet, det som varje tunnelbaneresenär varnas för på olika språk i världens metropoler. ”Mind the gap”, tjatar det brittiska bandet ideligen – akta glappet – för att hålla passagerarna alerta.

Ironiskt nog verkar Europa ha missat allvaret i ett annat lömskt glapp, nämligen den växande ungdomsarbetslösheten. Gapet mellan dem som har jobb och dem som är utan växer stadigt och tyvärr verkar klyftan också gå mellan generationerna. Var femte ung europé är arbetslös. Den kalla statistiken är lätt att bekräfta i familje- och bekantskapskretsen hos de flesta: Det är oerhört svårt för unga att hitta sommarjobb, och många nyutexaminerade unga har fortfartande inget annat i handen än sitt betyg.

Därför blir kontrasten till Sommar-Finland så hisnande. Nu, i juli, slår full-fart-fram abrupt ”stopp” på många arbetsplatser. E-posten och telefonen dör och många som fortfarande jobbar i juli rör sig i ödsliga korridorer med en lätt skuldmedveten känsla över att det känns lite för lugnt att jobba. En känsla som bygger på förståelsen att normalläget är att leva med flåset av att man egentligen aldrig riktigt hinner med allt man ska.

Alltsammans vittnar om den obalans som träffande beskrivs i den allmänna kyrkobönen, där man ber både för dem som inte har något arbete och dem som har för mycket. Vår snedvridna relation till arbete är destruktiv både på mikroplan och makroplan. Vi lider av för mycket. Vi lider av för lite. Och däremellan växer gapet. I de tider när kyrkan som helhet kraftigt tvingas skära i sina utgifter och tjänster visar statististiken att hälften av alla anställda inom kyrkan är över 45, och de flesta är mellan 50 och 59 år. Tar man i beaktande att många antagligen väljer att strypa nyanställningarna kan man anta att åldersstrukturen bland kyrkans anställda knappast föryngras, tvärtom. Den vägen kan bli ödesdiger också för hela kyrkans trovärdighet bland de unga. Mind the gap.

Skräckscenariot är om den växande obalansen på arbetsmarknaden resulterar i generationsmotsättningar. Där de äldre i trygg ställning behåller sina uppnådda fördelar. Där de yngre inte ser någon annan utväg än revolt. Egypten har en lång väg att gå, och om landets saga har ett lyckligt slut kan ingen säga. Länge har Europa trott att sådana berättelser är utdöda här. Det är inte alls sagt. Glapp som ignoreras kan få de mest självsäkra på fall.
May Wikström

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06