Stöd som maktmedel

04.07.2013
Alla ska tro som jag, annars vill jag inte vara med. Alla ska tycka som jag, annars tänker jag inte understöda verksamheten.
Det här sättet att argumentera förekommer allt oftare i vår kyrka och i vårt samhälle. Vi känner igen det i de utskrivningar som sker när människor uppfattar att beslut eller åsikter inom kyrkan går för långt i liberal eller konservativ eller någon annan riktning.

Samma argumentation har börjat slå rot i förtroendeorgan där man beviljar eller stryker understöd till missionsorganisationer främst på basen av deras inställning till utlevd homosexualitet. Frågan om alla människors lika värde i kyrkan är viktig men nu ges den en oproportionellt stor betydelse. I den konkreta missionsverksamheten, som stödet går till, torde den frågan i allmänhet inte påverka arbetet. Även om naturligtvis all slags förnedrande behandling av minoriteter bör motarbetas.

Jag kan förstå att den som blir besviken över ett beslut vill uttrycka sin protest på något sätt och då är det lätt att ta till ekonomiska påtryckningsmetoder. Men då bör man komma ihåg att ett uteblivet stöd drabbar missionsarbetet som helhet.

Jag hoppas att FMS tog beslutet att skicka ut ett homosexuellt par på missionsfältet i glädje över att kompetenta krafter vill ställa sin tro och sin yrkesskicklighet i Guds tjänst. Men jag vill också peka på att FMS inte kunde göra någonting annat: de som är mest meriterade bör anställas. Alla andra missionsorganisationer har också förbundit sig att följa denna linje.

Frågor om vad som är rätt och fel bör i kyrkan bedömas i trohet mot Bibeln och Jesu exempel. Att det i Kristus råder en radikal jämlikhet torde alla vara överens om – på den punkten är ju till exempel Paulus ytterst tydlig. Samtidigt har det genom hela kyrkans historia rått olika uppfattningar om hur den här radikala jämlikheten ska komma till synliga uttryck i kyrka och samhälle. Förhållandet mellan judar och icke-judar, män och kvinnor, slavar och fria samt frågan om allmän rösträtt har delat de kristna och båda parter har med Bibeln i hand argumenterat för sin sak. Steg för steg har ändå jämlikheten uppfattats gälla inte bara inför Gud, utan också människor emellan.

Diskussionen bör fortsätta inom vår kyrka men inte under hot om ekonomiska sanktioner vare sig åt det ena eller det andra hållet. Kyrkan är inte en förening för likasinnade, utan en brokig skara av försonade syndare som under sin korta tid på jorden sätter sitt hopp till Gud inför framtiden och evigheten. Låt oss behålla fokus: Missionens uppgift är att sprida detta hopp med både ord och handling.
Björn Vikström

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06