Hatprat och kristen kärlek

De som har insyn kan bara generellt säga att kyrkan som arbetsplats knappast är värre när det gäller konflikter än andra liknande arbetsplatser, och det är säkert sant. För kyrkan räcker det dock inte med att ”inte vara värre än andra” i denna fråga. Om kyrkan inte kan prata om kärlek har den inget att prata om, och om kyrkan i sitt liv visar att det bara är prat, vad är då meningen med alltihop?

Så vad är det för en kärlek kyrkan pratar om? Hurdan är denna enhet som kyrkan prisar så högt, men gång på gång misslyckas med att förverkliga?
Kärlek är ett svårt ord idag, starkt förknippat med romantiska känslor. Men kristen kärlek handlar inte om att alltid vara så förtjust i varandra. Kristen kärlek är konflikthantering. Jesus sade att vi ska älska våra fiender, inte att vi inte ska ha några fiender.
Det är inte svårt att säga vad denna kristna konflikthantering handlar om i princip: ärlighet ska gå före makt. Det är det Jesus menar med att sanningen gör fri. Jesus ifrågasätter de två vanliga sätten att hantera konflikter: sopa under mattan och trycka ner med våld. Alternativet är att sätta sanningen och gemenskapens goda före de egna projekten. Det svåra börjar när man ska genomföra detta i praktiken.

När det brinner i knutarna, som i Johannes, är det viktigaste givetvis att lösa den konkreta situationen så att lidandet för de involverade i konflikten och människorna omkring dem minimeras med till buds stående medel. Att i en sådan situation börja komma och tala om förlåtelse och strävan efter försoning blir lätt bara ett hån.
Men kyrkan måste också höja blicken och fundera på hur man kan skapa ett sätt att leva och fungera som kyrka så att vi kommer närmare kyrkan som kärlekspraktik än kyrkan som arena för strid. Annars är det tveksamt om kyrkan verkligen är kyrka i kristen mening.

I medierna har man börjat prata om ”kristet hatprat”. Kanske detta vore ett bra ställe att börja. Kanske vi kunde komma överens om att ett kristet sätt att hantera konflikter inte involverar hotelser, personliga påhopp, medvetna kränkningar och lögn? Och sedan ställa frågan om varför vi lockas av att tala illa om dem som vi inte håller med. Under våren har det blivit populärt på sociala medier att dela bilder med sådant som ”Jesus inte sade”, vilka inte är annat än attacker på andra kristna traditioner än den egna. Även sådana ”skämtsamma” ställningstaganden bidrar till en atmosfär där det blir ok att bete sig kärlekslöst för att man (anser sig) ha rätt.
Kristna vet bättre än så.