Motreformation på gång?

30.05.2013
”I Sverige är man minst fem år före oss”, konstaterar teologen Patrik Hagman, nyligen intervjuad bland annat i Kyrkpressen och Meddelanden från ÅA, angående sin nya bok ”Efter folkkyrkan”. Och vi som alltid brukar häckla svenskarna för deras vattuvälling! Men kanske man i Sverige har insett att kyrkans kris är allvarlig, just på grund av att sekulariseringen redan gått så långt. Medan man hos oss invaggat sig i den falska föreställningen att kyrkan fortfarande är stark.
Hagmans kritik är uppfriskande. Jag har inte läst boken, men budskapet förefaller tydligt. Kyrkan är en kamel vars rygg håller på att brista. Då tänker jag inte, och knappast heller Hagman, på de konflikter som fått biskoparna att (försiktigt) visa Missionsprovinsen på porten, utan på hela folkkyrkans fortsatta existens.

Jag är inte teolog, men jag har för mig att Hagman företräder den ”motreformation” man kan förnimma som en underström i vår kyrka. Han vill explicit förpassa den lutherska tvåregementsläran till historien, och efterlyser en återgång till en kyrka som lever som hon lär. Och som består av verkliga gemenskaper där handlingen står i centrum. Det sistnämnda representerar, såvitt jag förstår, ett katolskt tänkande; det är vad vi gör som är det centrala, inte det vi säger. Och det tillsammans, i levande församlingar.

Så är det inte i vår kyrka. Den andel som aktivt tjänar Gud är försvinnande liten, medan resten utgörs av kunder som konsumerar sakral service när det behagar dem, betjänade av anställda som förvaltar anden på tjänstetid.

Jag har alltid varit en förespråkare för folkkyrkan som idé. ”Alla med”, som det heter inom idrotten, men jag inser att ekvationen blir omöjlig. Vi lever redan på lånad tid, och har allt skäl att följa med utvecklingen i Sverige. De har brottats med de teologiska grundproblemen på ett helt annat sätt än vi.

Även om jag fortfarande vill tro på folkkyrkan flämtar den sammanbindande kraften, eller Den Helige Ande om ni så vill, redan oroväckande svagt. Vår kyrka är ju ett slags ”statskyrka light”, som bygger på att majoriteten delar ett minimum av gemensam tro, manifesterat i dop och kyrkoskatt. Men inte så mycket mer. Medan de som tar kyrkans ord på allvar och lever ut sin tro betraktas med djup misstänksamhet eftersom deras värderingar inte alltid går i takt med omvärldens.

Och däri ligger väl en av Hagmans viktiga poänger; det är inte alltid omvärlden som har rätt. Men så resonerar kyrkan i dag, det vill säga rättar sig successivt efter omvärlden. Då får vi det Hagman kallar ”köpslåendets teologi”, där kyrkan blir en professionaliserad tjänsteproducent bland andra.

Då är någon form av väckelse sannolikt enda vägen ut.
Thomas Rosenberg

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06