Höstdagarna lyser framtidshopp

10.11.2011
Sjuhundra unga har i dagarna (förhoppningsvis) röjt upp packningen från Höstdagarna och ställt in sina liggunderlag i skrubben igen.
Sjuhundra unga har i dagarna umgåtts intensivt med jämnåriga från andra delar av landet, som talar svenska med en annan (läs: konstig) dialekt än de själva.
Sjuhundra unga har sjungit, lyssnat på andakt, vrålat till häftig musik, bakat cupcakes och delat kristen tro.

Till de sjuhundra passar det att i sammanhanget foga in inflikandet om en inte oanselig skara ungdomsarbetsledare och vuxna, som i många fall år efter år delar den här upplevelsen med dem kring femton år.

Höstdagarna har över 60 år på nacken, likaså arrangören Förbundet Kristen Skolungdom r.f. Det grundades i tiderna som takorganisation för de kristna elevgrupperna som samlades i skolorna runtom i landet. I dag är Höstdagarna, som arrangeras varje år kring Allhelgona, kärnan i verksamheten.

Evenemanget samlar varje år flera hundra deltagare, och ingår vid det här laget som en pusselbit i livshistorien för tiotusentals individer. Tammerfors har varit knutpunkten där busslasterna från både söder och norr har samlats i Sampola skola. I år styrdes Höstdagarna utanför de sedvanliga mönstren på grund av renoveringsarbeten och samlades den här gången i Lempäälä. Det hela fungerade ändå. För det är något i konceptet som har en dragningskraft som inte tappat stinget trots tid och rum. Det handlar också om att arrangörerna lyckats förnya konceptet samtidigt som de hållit kvar kärnan.

Det är anmärkningsvärt att Höstdagarna inte har fått ett större allmänt erkännande än de har gjort. Vilka andra evenemang föser ihop svensktalande individer från Åland till Närpes, Borgå till Pargas i den mest kräsna av åldersgrupper – frivilligt!? Ett lysande parallellfall hittar man i Stafettkarnevalen men i övrigt är Höstdagarna unikt som en återkommande punktinsats som kittar fast den lösa finlandssvenska gruppidentiteten. Den väcks när en ung helsingforsare eftertänksamt berättar om hur fint det kändes att tända Allhelgonaljus med hundra andra ungdomar på en mörk gravgård. ”Och för att det inte fanns någon sten för dem som var begravda nån annnastans så tände vi ljus på alla gravar som inte hade någon lykta. När vi gick var det ljus överallt.”

Förtjänstmedaljer! Utmärkelser! Var dröjer de?!
Evenemanget bygger till stor del på att många engagerar sig som ansvarsbärare också idéellt. Där är styrelsen för Förbundet Kristen Skolungdom en viktig pusselbit. Men betydligt viktigare än finorden är att garantera att Höstdagarna inte vingklipps ekonomiskt, bland annat när det gäller möjligheten att få allmän stiftskollekt. 

Ibland kan man känna sig moloken över att intresset för kristen tro verkar sina. Ibland känns svenskheten splittrad och självdöende. Tappa inte sugen! Höstdagarna glöder som ett hopp som får även de torraste ögonen att tåras.
May Wikström

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

UTMÄRKELSE. Biskop Bo-Göran Åstrand har den 17 december 2025 till prostar utnämnt kyrkoherdarna Peter Karlsson i Ålands södra skärgårdsförsamling och Niina Mura i Kimitoöns församling. 18.12.2025 kl. 14:42

Nekrolog. Morgonen den 15 december 2025 avled Peter Kankkonen, 74 år gammal. Det är med stor tacksamhet vi minns honom: en man, pappa, lillabror, farbror, präst, författare och medmänniska som levde sitt liv i tjänst för andra, för kyrkan och Guds ord. 17.12.2025 kl. 18:19

OMSTÄLLNINGSFÖRHANDLINGAR. Kyrkostyrelsen spikade slutet på 36 jobb vid ämbetsverket i Helsingfors. På svenska försvinner stödet till de svenska språköarna 2027. 17.12.2025 kl. 14:16

betraktat. Advent och jul är min favorittid på året och jag älskar julsånger. Men många sånger blir allt svårare att sjunga, för texten beskriver precis vad jag mest tänker på kring jul, både det positiva och det mitt hjärta brister av. 16.12.2025 kl. 15:40

Kolumn. Det här är en berättelse om en plastgran, och allt omkring den, som lärde mig att ytterligare sänka ribban inför julen. 14.12.2025 kl. 17:33

BORGÅ STIFT. Nyrekryteringarna vid domkapitlet i Borgå fortsätter. Nu söks en stiftssekreterare för att leda församlingsdiakonin i stiftet. 12.12.2025 kl. 10:50

mat. Tara Junker är matkreatör, och för henne är mat inte bara jobb utan det roligaste som finns. – På julen äter jag festmat, men inte traditionell julmat. 11.12.2025 kl. 18:00

BÖNEHUS. Det har funnits drygt 400 bönehus i Svenskfinland. Kjell Herberts har dokumenterat alla 250 som funnits i Österbotten de senaste 150 åren. Nu har kartläggningen med bild och fakta gett ut en färsk bok, En ton från himlen och en doft av kaffe – Österbottens bönehus. 9.12.2025 kl. 18:08

Personligt. När Janne Sironen var sju år tog hans pappa sitt liv. Idag har han själv en sjuårig son. – Att jag fick Peter var så stort. 9.12.2025 kl. 13:00

SPRÅK. Språkförbistringen väcker irritation vid flera svenska församlingar inom Borgå stift. På domkapitlet manar man till lugn. 8.12.2025 kl. 13:17

Helsingfors domkyrka. Päivi Vähäkangas, kyrkoherde i Munkkiniemen seurakunta i Munksnäs, blir ny domprost i Helsingfors. Hon valdes på söndagen med klar majoritet. 8.12.2025 kl. 16:31

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

UTMÄRKELSE. Biskop Bo-Göran Åstrand har den 17 december 2025 till prostar utnämnt kyrkoherdarna Peter Karlsson i Ålands södra skärgårdsförsamling och Niina Mura i Kimitoöns församling. 18.12.2025 kl. 14:42