Som livmoders-bibliotek

14.03.2013
För någon vecka sedan lanserade opinionsbildare i svenska Centerpartiet ett ”idéprogram” som bland annat ville införa månggifte i Sverige. Nu meddelas att en majoritet av Statens medicinsk-etiska råd vill tillåta surrogatmödrar i Sverige.
Det här följer ett mönster, välkänt i Sverige sedan 60-, 70-talet och framåt. Allt mer extrema förslag lanseras inom olika områden. I vissa fall blir de ideologiska testballonger. I andra fall blir de verklighet.

Ett exempel. Det tidigare sexuellt rätt bigotta Sverige blev på 60- och 70-talet plötsligt ”frigjort”. Dåvarande justitieministern Geijer (s) såg att den så kallade tidsandan förändrades, tillsatte en ny Sexualbrottsutredning. ”Fördomar och tabun” skulle ersättas med ”öppenhet”. Bland annat skulle incest avkriminaliseras.

”Pedofili med egna eller andras barn skulle helst inte alls åtalas.” I tidningars söndagsbilagor kunde man ”läsa om mysigt familjeliv där mamman kom med kaffe till pappans och dotterns kärleksbädd”. (G.Hägg, Välfärdsåren s. 279–80).

Synen på just pedofili skärptes så småningom. Men mycket annat, som bara några år tidigare varit otänkbart, blev steg för steg både tänkbart och genomfört. Till exempel lärarfria lektioner om analsex till 15-åringar i skolan. 

Det tidigare otänkbara gjordes till norm. Synen på homosexualitet förändrades steg för steg. Så småningom fick vi en öppet homosexuell kvinnlig biskop.
 
Svenskarna var till exempel friskare än någonsin och levde längre, men var mer sjukskrivna än någonsin. Få tyckte att det var konstigt.

Opinionen blev en ”kravmaskin”. Den s-märkte författaren Anders Isaksson beskrev detta så här: ”Alltid MER, aldrig NOG.”

Man talar om Sverige och dess folk som ”Lagom-landet” och ”Mellanmjölkslandet”. Och visst, en ganska stor del av folket förefaller vara ganska normala människor. Ändå är Sverige på många sätt extremt.

Och nu är det alltså dags igen. Härom veckan var det centerns förslag om månggifte. Nu föreslår alltså Statens medicinsk-etiska råd ett ja till surrogatmödrar.

Majoriteten i rådet förklarar att de därmed ”tar hänsyn till senare års värdeförskjutningar”. (Precis som när staten 1972 trodde det blivit okej att säga ja till pedofili ”inom hemmet”. Min anm.)

Lyckligtvis finns en minoritet (som ovanligt nog består av Kristdemokraterna och Vänstern) som säger nej. Och det tycks växa fram en allt starkare opinion även bland allmänheten.

Mia Fahlén, ordförande för Sveriges kvinnliga läkares förening säger: ”surrogatmödraskap öppnar för en syn på kvinnor och barn som varor, och kvinnor som behållare”, och hon talar även om ”människohandel”. Andra talar om synen på ”kvinnan som livmodersbibliotek”.

Göran Skytte

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00