Mänsklighet med euromått

14.03.2013
Det postkrigstida Europa var ett traumatiserat slagfält. Fördomar, rädsla och hat omvandlades i propaganda och protektionism. Bland de organisationer och nätverk som uppstod ungefär samtidigt för femtio år sedan fanns de europeiska kyrkornas samarbetsorgan, den Europeiska kyrkokonferensen. Den satte som sitt stora mål att bygga broar mellan kyrkorna i öst och väst.
Skiljelinjerna var politiska och ideologiska. Inom de nationella kyrkorna själva fanns det tabun och sår i deras agerande i förhållande till makthavare och krigsherrar, sår som fortfarande bearbetas i dag.

Vid sidan av den breda kyrkodialogen grundades också det separata organet Kommissionen för kyrka och samhälle. Den kom till som ett rent medborgarinitiativ. Saken drevs av enskilda tjänstemän och Europaparlamentariker som ville göra en skillnad i egenskap av kristna och kyrkomedlemmar i diverse samfund. I dag är organet en erkänd aktör som samverkar med alla de europeiska beslutsorganen.

Det behövs. Även om det kalla kriget är över finns det fortfarande murar att riva. Den nuvarande direktorn för Kommissionen för kyrka och samhälle, Rüdiger Noll, konstaterar att dagens Europa splittras i en nord-sydaxel. När han besöker Finland går diskussionen om det sjätte stödpaketet, den här gången till Cypern, som hetast. Plötsligt är hela arsenalen av fördomar och hätskhet som ny: ”de” är lata, dumma och oärliga. ”De” har inte uppfyllt sina löften, så som ”vi” har gjort. Populisterna dundrar skadeglatt och fälten för nyhetskommentarerna fylls. Det är i det här skedet människor i en svår situation avkläs all sin mänsklighet, för att kollektivt bli ”snyltare” och ”penningtvättare”. Sådana som man med gott samvete kan låta bli att hjälpa. Till sist ser man inte fattigdomen för var den är, ens när tusentals greker står i matköer för att få ett mål mat gratis eller vräks från sina bostäder efter att jobbet eller småföretaget har gått förlorat.

I det läget kan de europeiska kyrkorna knappast ha en större och viktigare uppgift än att stå som en stadig vall mot hatet. Att påminna om det enkla och viktiga i att det gäller att behandla andra så som man själv vill bli behandlad. Kyrkorna kan och bör också verka etiskt för att inte bygga ett europeiskt fäste som låter dem som stängts utanför drunkna i vallgravarna.

Det är viktigt för dem att, liksom direktor Noll konstaterar, påminna om att EU i grunden inte handlade om ekonomi utan om att bygga en plattform för en europeisk samexistens med rättvisa, fred och mänskliga rättigheter. Tyska Der Spiegel intervjuade nyligen EU-kommissionären Olli Rehn om Cypernpaketet. Enligt honom handlar varje eurolands plikt om att göra allt för euron.
 
Kyrkorna behöver häva upp sin röst och påpeka att det också handlar om värden som går utöver de monetära.
May Wikström

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28