Psykokyrkan har sina fördelar

28.02.2013
Kritik som ibland har lyfts fram mot folkkyrkan är att den tappat sitt fokus och sysslar med alltför mycket annat än att sprida evangeliet om Jesus Kristus. En del kritiker har myntat ett nytt begrepp för att beskriva det som är fel med kyrkan: man har kallat kyrkan för en psykokyrka. Med det menas att kyrkan blivit alltför mycket verksamheter, alltför mycket av en diskussionsklubb där alla har rätt till sin egen variant av kristen tro.
Ärkebiskop Kari Mäkinen har talat för att det lutherska arvet förpliktar oss att förnya trons språk. Han är rädd för att en kyrklig försvarsattityd mot inbillad eller verklig sekularisering stänger våra ögon och öron. I stället borde vi mera känsligt lyssna till en annorlunda röst och modigt våga samtala. Gud rör sig också utanför den bekanta teologiska begreppsvärldens bekvämlighetsområde, menar Mäkinen.

Kyrkan har alltid fört en dialog med det omgivande samhället. Det har alltid varit en relation där kyrkan både gett av sig själv men också tagit emot influenser från icke-kristet håll. Det här ömsesidiga beroendet och dialogen ser vi redan hos Paulus som både språkligt, teologiskt och filosofiskt gör stora ansträngningar för att göra det kristna budskapet möjligt att förstå för sin samtid. Grunden är lagd och den är Jesus Kristus, skriver Paulus, men tillägger att man kan undervisa på olika sätt om den grund som redan är lagd. Paulus själv föregår med gott exempel på hur budskapet ska framföras: han kommer inte enbart med sanningar, dekret och föreskrifter utan han argumenterar för sin sak med både tro, hjärta och olika typer av förståndsargument, bilder och metaforer.

Professorn i dogmatik Miikka Ruokanen har talat för att kyrkan kunde medverka till ett mera intellektuellt debattklimat i frågor om tro och i det pågående samtalet mellan tro och vetenskap. I den lutherska traditionen har trons intellektuella aspekter och utmaningar inte tagits på tillräckligt stort allvar, tycker Ruokanen.

Att folkkyrkan blivit allt mer av en psykokyrka ska därför inte ses enbart som ett negativt fenomen. Även om folk ännu i dag kommer till tro på traditionella väckelsemöten, så finns det också många som kommit till tro när de lyssnat till debatter mellan kristna och ateister. Eller efter att de deltagit i församlingens diskussionskvällar med gäster som företrätt de mest skilda teologiska ståndpunkter.

Kyrkan ska inte vara rädd för att vara en diskuterande kyrka, en öppen gemenskap med plats för kristna med olika övertygelser. För många är det just detta som är det fina med folkkyrkan, nämligen upplevelsen av att det är en gemenskap där man inte i detalj tvingas redogöra för hur man tror och där det finns rum för att byta åsikt, att växa och mogna i sin tro på ett okonstlat sätt och i sin egen takt.
Tomas von Martens

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00