Inte sams - men nog tillsammans

15.02.2013
”Se hur de kristna älskar varandra”, lyder ett av de bibelställen som man cyniskt brukar drämma till med när de inomkyrkliga svallvågorna går som högst.  En i och för sig märklig utgångspunkt: Att älskande inte skulle kunna diskutera eller till och med gräla häftigt? Samtidigt är det ett faktum att de slitsamma evighetsfrågorna inom kyrkan har vållat djupa skador både inuti och utåt av många och segslitna sammandrabbningar. Det är inget självändamål att gräla och de djupaste och mest långvariga konflikterna också inom världspolitiken närs ofta så till den grad av själva grälet att många glömt vad det ursprungligen handlade om.

därför var det välkommet att kyrkomötesombudet Anna-Mari Kaskinen vädjade om att kyrkan ska slå armarna om sin enhet, trots spretiga åsikter. Motionen bollades till biskopsmötet, som nu valt att ge den i retur till enskilda medlemmar och till de olika rörelserna och fraktionerna inom kyrkan. Trots att ledarna för kyrkan, biskopar och kyrkoherdar, bär ett särskilt ansvar för saken så är det något som alla måste slå vakt om, sägs det.

det är rätt och riktigt, samtidigt som det visar på det som är den protestantiska folkkyrkans både frihet och förbannelse. När man högljutt ropar efter kyrkans gemensamma linje och policy blir svaret enligt renlärig lutherdom: Tänk själv! Men fastän detta låter högt och fritt i teorin blir det problematiskt i praktiken –och därför har vi  ändå sett preciseringar som genast kommer att handla om gråzoner: Ska vissa organisationer favoriseras/marginaliseras på grund av de teologiska uppfattningar de förespråkar? Vem ställer i så fall det kravet? Vilka tvingas i så fall efterfölja det? Ju mer den evangelisk-lutherska folkkyrkan antar formen av en lös överbyggnad för olika tolkningar av lutherdomen, desto mindre kan den överbyggnaden syssla med aktiv teologi om bygget ska hålla ihop. Ändå har ledningen gått in för teologiska fingervisningar, som hur bra de än är trots allt gör vissa läger inom kyrkan till vinnare och andra till förlorare.

VÄCKELSERÖRELSERNA har ofta fått axla rollen som syndabock och själva ordet ”väckelserörelse” blir ibland ett kollektivt skällsord för bakåtsträvare i största allmänhet. Ändå är det just här de trognaste kyrkoanhängarna och kollektivets bärare finns. Bland annat Hanna Salomäki, forskare vid Kyrkans forskningscentral, visar i sina undersökningar att just inom väckelserörelserna finns det en aktiv kärna som stöder kyrkan –samtidigt som de paradoxalt nog känner sig oönskade i samma kyrka.

Det finns jämlikhetsfrågor inom kyrkan, som ska behandlas som sådana och inget annat. Där kommer man - också väckelsefolket - kanske till en punkt där det handlar om att acceptera att saker har förändrats, eller ta konsekvenserna. Men en av de mer komplicerade ojämlikhetsfrågorna är den där en del av den gemensamma kroppen rudimentförklaras som något man i tyst överenskommelse och med lämpligt överseende väntar ska trilla bort av sig själv så småningom. De mekanismerna har en otäck bismak av mobbning och översitteri och hör inte hemma i kyrkans gemenskap.
May Wikström

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00