Om Gud och avgudar

20.12.2012
Vi i den nordiska kristna huvudfåran har ofta ett slags relation till Martin Luther. Men hur många av oss ”protestanter” och ”lutheraner” har egentligen läst ett enda ord av Luther?
Svenska kyrkan – som jag ”tillhör” – vilar formellt på en 710 sidor tjock lunta ”lutheranska” texter – Svenska kyrkans bekännelseskrifter. Men vem har läst dem? Vem kan på stående fot till exempel redogöra för innehållet i de ”Schmalkaldiska artiklarna”?

De flesta har inte en aning om vad det är. (En hörnsten i luthersk kyrkohistoria.) Men jag tar det med jämnmod. Man kan faktiskt tro på och tillbe både Gud, Jesus och den heliga Ande utan att kunna rabbla kyrkans alla officiella bekännelseskrifter. I vissa avseenden är det en välsignelse att vi inte läser Luthers skrifter – jag avser här bland annat hans otäcka och hatfyllda antisemitiska utgjutelser.

Å andra sidan kan jag tycka att det delvis är en stor förlust att vi ofta faktiskt är analfabeter när det gäller Luther – inte minst eftersom många av oss ”tillhör” den evangelisk-lutherska traditionen. Till exempel är hans språkbruk i en klass för sig. Han är drastisk, burlesk, humoristisk. Det är ofta kul att läsa Luther. Inte för en sekund ”tråkig”, ofta sprängfylld av frustande liv och vitalitet. Och hans tankevärld känns ofta oerhört modern och aktuell.

Ett exempel. I hans Stora Katekes skriver han om Guds första bud ”Du skall inte ha andra gudar vi sidan av mig”. Han skriver här att alla människor har en gud, men i många fall är det en avgud.
”Det finns många som menar att de har både Gud och allt de behöver, om de bara har ägodelar och pengar. Många förlitar sig helt på sådant. De bröstar sig stolt och självsäkert över det och frågar inte efter något annat. Även en sådan person har en Gud, och den guden heter Mammon.”

Jag läser detta i dag på morgonen. På eftermiddagen tar jag bilen ut till ett jättelikt varuhus i stadens utkant för att inhandla några småsaker. Det är i början av jultiden. Trots att det är vardag är varuhuset proppfullt.
Jag inser att för många är detta varuhus ett modernt tempel. Konsumtion är deras gud. De faller i hänryckning och tillbedjan inför utbudet. Tillhörighet är att tillsammans med alla andra gå efter markerade pilar, att stå tillsammans i långa kassaköer. I denna miljö känns Luther helt adekvat och modern. ”En person som dyrkar mammon fäster hela sitt hjärta vid sådant. Detta är den vanligaste avguden på jorden.”

Gud och avgudar. Ni kanske känner ordstävet: ”den som har mest prylar när han dör, han vinner”. Minst lika typiskt för vår tid som för Luthers 1500-tal.

Göran Skytte

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06