En gudstjänstgemenskap är gemenskap – den är inte en föreställning, den är ett grupparbete

26.11.2024
Sofia Torvalds är redaktör.

Det hände mig i söndags att jag kände mig otroligt ivrig över tanken att sätta mig i bilen och åka till kyrkan. Söndagen en vecka tidigare hade jag haft annat program, och det störde mig. Jag hade missat en gång. Elände!

Just den här söndagen var det inte jättemånga på gudstjänsten, men vi som var där hade så roligt. Vi satt så länge på kyrkkaffe att jag höll på att missa gästerna jag bjudit hem till kvällen.



Du frågar dig kanske vad som var så underligt med den här gudstjänsten med inte särskilt många deltagare. Jag vet precis vad det var.

Jag var behövd.

Du frågar dig kanske vad som var så underligt med den här gudstjänsten med inte särskilt många deltagare. Jag vet precis vad det var. Jag var behövd.

När jag kom lyste folk upp. Hej Sofia! sa de. De visste vad jag hette.

Jag hade en uppgift i gudstjänsten. Jag såsade på med vad jag skulle säga, jag såsade på med en power point tillsammans med några andra som inte heller var förberedda till tänderna.

Alla såg på oss med nåd.

Sången var inte så stark. Det gjorde ingenting. Vi hade bra feelis.



Jag tror att människor som är proffs på gudstjänster ofta känner att de ska ha full koll för att det ska duga. De kanske tänker att det måste vara ganska högtidligt, eller att de ska bjuda på någon särskild sorts välregisserad helighet.

Men inget behöver vara strålande. Inte ens undervisningen. Den behöver bara göras med hjärtat.

Perfektionisterna tror att power pointen måste vara i skick och programmet välregisserat, men vet ni: det behövs inte alls.

I själva verket är det ofta lite bättre att allt inte är i skick, så länge man kan benämna det och skratta åt det lite. Att prästen måste rusa ner efter nattvardsliturgin för att fixa lite med datorn är mer än charmigt: det är mänskligt.

Och det mänskliga är det underbaraste av allt. Det viktiga är att vi som är med känner att vi bär varandra och vill varandra väl.

Och det mänskliga är det underbaraste av allt. Det viktiga är att vi som är med känner att vi bär varandra och vill varandra väl.



Så här är det: en gudstjänstgemenskap är allra mest gemenskap. Det betyder att vi såsar på i kärlek tillsammans. Den är inte en föreställning, den är ett grupparbete.

Snälla, låt oss som inte är teologer och inte jobbar i församlingen få viktiga, avgörande uppgifter. Vi behöver det, fast vi är rädda.

Vi behöver vara behövda.

Snälla, säg att ni inte klarar gudstjänsten utan oss, säg att vi måste komma nästa söndag för att det inte ska bli pannkaka av alltihop. Säg att det är grått om vi är borta.

Lys upp när ni ser oss, nämn oss vid namn.

Sofia Torvalds

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34