Ekumenik 2.0

15.11.2012
En bekant till mig blev i helgen medlem i den anglikanska kyrkan, utan att sluta vara medlem i den lutherska kyrkan, där han är präst. Han är alltså nu medlem i två kristna kyrkosamfund och kan verka som präst i båda. Det som möjliggör det här är Borgåöverenskommelsen som innebär att de lutherska kyrkorna i Norden och Baltikum samt den anglikanska kyrkan delar nattvardsgemenskap och ämbete.
Det finns ett något mer spektakulärt exempel på ungefär samma sak. Enligt Taizékommuniteten upptogs Broder Roger i den katolska kyrkans gemenskap utan att han lämnade den reformerta kyrka han föddes in i – utan att konvertera – i och med att påven själv vid ett tillfälle gav honom nattvarden. Jag är inte säker på att katolska kyrkan helt delar den tolkningen av denna extraordinära händelse, men båda fallen pekar ut riktningen i det ekumeniska arbetet.
 
Thomas Merton (och Broder Roger) sa att arbete för kyrkans enhet handlar om att sträva efter att förena hela kyrkan i sig själv. Det betyder att ekumeniskt arbete handlar om att som individ och gemenskap låta sig berikas av andra kristna traditioner så mycket som möjligt, så att vi blir bilder av hur den förenade kyrkan en dag kan se ut.
 
Här finns en avgörande skillnad mot en äldre attityd som ofta funnits inom det ekumeniska arbetet: att utgå från att den egna traditionen ska bevaras intakt och framför allt godkännas som sådan av andra kyrkor. Men när det ekumeniska arbetet är klart kommer ingen tradition att se ut som innan.

Vad betyder det här för det ekumeniska arbetet i praktiken? Det betyder att det måste betraktas som ett stort misslyckande när någon konverterar från en kyrka till en annan. Att höra till en kyrka är som att vara gift. Att konvertera är som att begära skilsmässa. Ibland kan det finnas situationer där det är nödvändigt. Men det är alltid något som av alla parter måste uppfattas som något beklagligt, något som det gäller att göra det bästa möjliga av. Lika lite som man kan skilja sig för att man hittat någon bättre kan man konvertera för att man tycker bättre om en annan tradition.
 
Det vore alltså en gärning för ekumeniken om kyrkorna gick in för att göra det svårare att konvertera. Givetvis kombinerat med fortsatta strävanden att göra lösningar som Borgåöverenskommelsen möjliga. Då kanske färre skulle lämna sina kyrkor och uppblandningsprocessen skulle gå fortare, liksom min vän nu kan fortsätta att berika den lutherska kyrka han tjänar med inspiration från den anglikanska traditionen. I ett annat fall skulle han kanske lämnat den och skillnaden mellan de två kyrkorna skulle ha förstärkts genom att den lutherska kyrkan blivit en anglikanskt färgad medlem fattigare.

Dessutom: om andelen ”missnöjda” medlemmar ökade i kyrkorna skulle kanske pressen att möjliggöra lösningar som liknar Borgåöverenskommelsen öka.
Patrik Hagman

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06