M som i Messias, mänsklig, mening, mod, mysterium...

18.10.2012
”Kyrkan finns inte för att världen skall bli kyrkligare utan för att den skall bli mänskligare” är den första meningen i boken som jag tuggar på samtidigt med en upptinad flygsemla. Modet att vara kyrka är inte en särskilt våghalsig bok men när jag sköljt ner några kapitel med det odrickbara som de kallar te så måste jag bara tillbaka till början. Mänskligare. Det är ett fint ord. Ryms mycket där.
Till och med jag känner att prästklänningen plötsligt stretar lite mindre runt axlarna om uppdraget faktiskt är att vara mänsklig. Det är ju jag ganska bra på. Kunde kanske bli min spetskompetens när så mycket annat under valven är så knepigt och märkligt? Jag skriver in ”mänskligare” bredvid ”berörd” längst bak i min almanacka.

Två ord närmare gåtans lösning. Gåtan kring hur kyrkan ska fungera i modern sekulariserad verklighet. I halva mitt liv har jag smugit omkring med en rutig Sherlock Holmes hatt i jakten på Kristus-koden. Hur berätta evangelium så att det gör skillnad? Hur kan kyrkan vara till nytta? Inte för Gud, utan för alla oss som behöver kartor, kompasser och kunniga guider i våra röriga liv. För några år sedan satte jag sen ändå undan förstoringsglaset.

Blev lite trött i armen men tvivlade också på min detektivförmåga när min förundersökning lades ner i brist på bevis. Bevis på hur kyrkan borde vara för att vara som bäst. Jag tjänade istället Gud och min egen lilla församling mellan hemmets många otvättade fönster och i den stränga askes som föräldraskapet ibland innebär.

Men på ett folkligt möte i Självständigt örike lirkade jag fram blocket ur bakfickan igen. Där fanns nämligen en massa församlingsmedlemmar som ville ha. Ville ha mer. Inte större kyrka men bättre kyrka. Inte oftare gudstjänst utan bättre gudstjänst.  Äntligen någon som kräver och inte bara sitter hemma och knarrar över psalmvalen!  ”Jag vill bli berörd” svarade en på frågan jag inte hunnit ställa. ”Berörd ända in”. Berörd, bekräftad, benådad och befriad.
 
Hudkontakt mellan Laudamus och Benedicamus. Och gör Messias mera mänsklig så kan vi kanske bli mera gudomliga, tipsar någon vars ord kanske sammanfattar det gnistrande mötet på sekreterarens protokoll.

Jag klev ut till vitsippor och gullvivor genom ett öppet fönster . Och sen satt han på en bänk i Tullarnas äng, när jag gick förbi. – Min Gud är inte snål och pryd och dödtorr som en bengren och han skapar sin kyrka var som helst, påminner han mig utan att ens titta upp från sitt petande i marken.
 
Valdemar makade sig sen åt sidan för att ge rum. Gud lustvandrar i oss, fortsatte han. Det är liksom själva meningen. Lusten och vandringen. Det fastslagna är farligt, siddu.

Maria Sundblom Lindberg

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06