Spelar ingen roll att det är dyrt – vi ska betala för sköterskan

26.09.2022
Jan-Erik Andelin är redaktör för opinion och samhälle vid Kyrkpressen.

”BLANDA MERA vatten i soppan, vi blir fler till kvällsmaten!” Skämtet blev nog lite slitet efter hand; farbrorn drog det för ofta.

För 20–30 år sedan började vi för första gången höra talas om att de stora efterkrigs­generationerna en dag skulle bli pensionärer, sjuka och bäddpatienter, en bomb. Det hisnade då hur dyrt alltsammans en dag skulle bli för oss andra.

Med sorg över djupt mänskliga värden kan vi nu snart halvvägs in i 2020-talet konstatera att det egentligen inte blev så. Det blev tvärtom mera vatten i soppan. Äldre­vården blev slimmad. Hjälpande, tröstande händer pressades att göra mera-mera. Kiss­blöjorna vägdes för att få ekonomi i dem.

Många som hade sett fram emot en äldretid med rentav en liten smålyxig guldkant på livet på ett modernt utrustat, ljust vårdhem, som lön efter all möda, fick någonting annat.

"Det blev inte som vi trodde.
Det blev mera vatten i soppan."

VILL VI HA det goda livet ända till slut behöver vi som samhälle vara redo att betala. Det låter nästan absurt att Jaana Hallamaa som professor i socialetik och tidigare biskopskandidat ska behöva höras av Helsing­in Sanomat (HS 16.9) om den gamla sanningen: om det smakar så kostar det också. Men för många är det inte längre självklart att vi faktiskt ska betala.

Sjukvårdarnas förhandlingar om bättre löner har pågått sedan januari. Under covidpandemin visade studier att deras yrke var 16 gånger farligare än andras. Totalt beräknas 110 000 sjukvårdare och läkare i världen ha offrat sina liv för and­r­a under pandemin, tills vaccinerna kom.

VÅRDARNA vill nu ha rejält höjd lön fem år i rad, samma påökt som andra branscher får påökt – plus 3,6 procent.

Till och med om de får bara en del av det så blir det dyrt för samhället. Yle har räknat att enbart löne­förhöjningarna i så fall om fem år kostar 1,6 miljarder euro per år – lika mycket som staten betalar för Finlands alla universitet i landet.

Men det måste få kosta. Vårdarna behöver få sin erkänsla i bättre lönearrangemang, och i pengar. De vakar med sin yrkesskicklighet på gungflyn där liv mäts mot död. De är värda att lyftas ur den medelinkomst de når upp till först efter skiftes- och jourtillägg.

Till mångas postmoderna häpenhet blir liv och hälsa nu kännbart dyrare. Det sker dessutom samtidigt som vår omsorg om varandra fjärmas från gamla socknar och kommuner till nya anonyma välfärdsområden. Och det blir otydligare vem vi betalar för.

MEN VI TVINGAS se att vi måste betala. Att vi inte bara kan förväntas tänka att ju mer vi själva har pengar att sätta i rullning och konsumera för, desto mera skapar det mirakulöst nya pengar som kan användas för medmänsklig omsorg och vård.

Men vi står djupt i den snaran. Och tänker redan nu lätt att pengar egentligen är nyttigare och bättre om de satsas på någonting annat än på gamla tiders barmhärtighet och omsorg, tid och närvaro, på förnöjsamhet och arbets­frid vid avdelningarna på våra sjukhus.

FÖRMODLIGEN BER också en och annan kyrkoekonomist till den Gud som är grunden för hens arbetsplats att vården inte ska kollapsa. Då återgår vi till hur det var förr i världen, då kyrkor och församlingar som en naturlig del av diakonin drev också bäddavdelningar och sjukhus. Gud bevare.

Jan-Erik Andelin

IRAN. USA och Israel angriper olika mål i Iran. Men för många i landet är det ett önskvärt krig. Ayatollahregimen har fört så mycket förtryck med sig att de vill se den falla. Pingstpastorn och politikern Mohammad Modaber i Helsingfors drömmer ofta. Då är han nästan alltid i sitt hemland Iran. 16.3.2026 kl. 20:00

Övergrepp. Sexuella övergrepp är vanligare än vad många tror, och även barn drabbas. Jenny Björkström ägnar sitt arbetsliv åt att ge offren rättvisa, tidigare som polis, nu som psykolog. – Det finns något i mig som vill se till de som är mest utsatta, säger hon. 16.3.2026 kl. 11:15

SAMARBETSPROBLEM. En färsk utredning ligger hos domkapitlen i Borgå och Esbo stift. Församlingsdelningen för 26 år sedan har långa spår. 6.3.2026 kl. 21:59

val. Kyrkoherdetjänsten i Sibbo svenska församling har inom utsatt tid sökts av två kandidater. 6.3.2026 kl. 13:20

tro. Finlandiaprisvinnaren Sirpa Kähkönen växte upp med ett kristet och socialistiskt arv att offra sig för att göra världen bättre för sin nästa. Men på sin tid belönades det inte. 5.3.2026 kl. 19:00

Bok. De här kommentarerna från sina elever har fått Krister Lillas att börja skriva fantasyböcker med Amanda Öhberg Dias som illustratör. De vill väcka läslusten genom fantasivärld. 4.3.2026 kl. 20:08

LEGO. Utanför kyrkan går ett fotgängarstråk, och där, vid fönstret, knäböjer barnen och kikar in. Här finns staden Grankulla – men i lego! ”Det är byggt av någon konstnär”, går ryktet bland barnen. Men byggare är prästen, forskaren och legofantasten Kari Kuula. 4.3.2026 kl. 19:41

drogmissbruk. Karl Peltonen har under de senaste sju åren haft både penthouse på Malta och sovit i kartonger i parkeringshallar. Nu är han erfarenhetsexpert för rusvårdsföreningen Kran. Och ser det finlandssvenska dolda missbruket under ytan. 3.3.2026 kl. 10:00

domkapitlet. Domkapitlet valde idag vid ett extrainsatt sammanträde Jessica Emaus till ny stiftssekreterare för församlingsdiakoni vid domkapitlet. 4.3.2026 kl. 15:16

Topelius. På 1800-talet var historiska romaner trendiga ute i Europa. – Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius utgör ett finländskt exempel på hur författare genom den historiska romanen utforskade nationer, säger forskaren Erika Boije. 2.3.2026 kl. 19:49

FOLKHÖGSKOLOR. Många kristna folkhögskolor är på fallrepet då regeringen möblerar om integrationsutbildningen. Den nya lagen om integration kan bli ett dråpslag för integrationen på svenska, anser Juhani Jäntti på Lärkkulla folkakademi. 26.2.2026 kl. 15:47

podd. I podcasten De sju dödssynderna går redaktören Hanna Klingenberg och prästen Jimmy Österbacka på djupet med den historiska bakgrunden men också den moderna förståelsen av de sju dödssynderna. 26.2.2026 kl. 11:03

FÖRSAMLINGSVAL. För ett år sedan åkte biskop Bo-Göran Åstrand och stiftsdekan Mia Anderssén-Löf stiftet runt och lanserade den nya strategin för Borgå stift. I år har man gjort en ny runda, men denna gång med fokus på höstens församlingsval. 25.2.2026 kl. 15:53

statistik. I fjol ökade gudstjänstbesöken i lutherska kyrkan i Finland till cirka 3,3 miljoner besök. Nattvardsgästerna ökade med cirka sex procent, meddelar Kyrklig tidningstjänst. 24.2.2026 kl. 13:42

kyrkomusik. Orgelbyggaren Veikko VIrtanen är död. Han avled natten till tisdag i hög ålder, uppger orgelverkstaden som bär hans namn. 18.2.2026 kl. 20:44

Kolumn. Då jag skriver dessa ord är det några dagar kvar tills valet till kyrkomöte. Då du läser dessa ord är valet över och vi har fått en ny samling människor som får fatta beslut om kyrkans framtid. 19.2.2024 kl. 08:00

KYRKOMÖTET. Mia Anderssén-Löf och Torsten Sandell blir prästombud i det nya kyrkomötet. De försvunna präströsterna från Åland dök upp under veckoslutet efter att ha varit borta i posten. 19.2.2024 kl. 11:56

Nattvard. Den möjlighet kyrkolagen ger att fira nattvard utanför kyrkorummet kan minskalaestadianernas behov att bilda egna församlingar. 16.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44

KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41