Störst är gåvan att få ge vidare

18.12.2018
LEDARE. Klapparna öppnas. De ivrigaste och minsta har redan hunnit börja.

I det skedet av julaftonen nås den absoluta kulmen för alla ivrigt väntande små och stora barn. För givaren bjuder ögonblicket på en sällsam, om än nervös, njutning. Med åren blir det ofta större att tyst ta in mottagarnas glädje och reaktioner på gåvorna än att öppna de egna klapparna. Bibeln stavar det salighet. Det är saligare att ge än att få. Det finns en hemlighet inbyggd i givandet. Den och vad den gör med oss är upptäckt och uttalad i kristendomen, men också i andra religioner. I islam är givandet en av grundpelarna i tron i zakat, allmosan till de fattiga.

Att ge fostrar oss och får oss att växa. Att avstå från något för att kunna ge till någon annan avväpnar vår girighet, snålhet och cynism. Att ge är att bidra till ett kretslopp av godhet, som vi själva är beroende av – om inte nu, så kanske senare i livet.

Därför ingår kollekten som ett moment i gudstjänsten. Tyvärr blir den ofta en förbisedd historia. Den är den där betalpsalmen när de flesta av oss inser att vi inte har några kontanter med den här gången heller.

Det är okej. Kollekten är mest av allt en påminnelse om givandets viktiga koppling till kristenlivet, till mänsklig samvaro överhuvudtaget. Det finns många andra tillfällen att ge till goda ändamål, och många goda organisationer som har gjort det enkelt för oss att ge och veta att gåvan används väl. En etisk och välförvaltad organisation för mission, internationell diakoni eller annat bistånd, har insikter i behov på lång sikt. Därför är det stort av givaren att också kunna ge generellt och troget.

Generositeten har sökt sig nya vägar. I en tid när många själva är mätta på saker, men har plats för fler i firandet, öppnar allt fler sina hem för att bjuda in andra i julvärmen. Att ordna julfest hemma för alla som vill komma är ett steg tillbaka till storfamiljen och släktgemenskapen som numera är ganska sällsynt. Gästfrihet är en gåva som boomerangar omedelbart i form av delad glädje.

”Att avstå från något för att ge till någon annan avväpnar vår girighet, snålhet och cynism.”

Givandets mysterium fordrar ödmjukhet, också när blickarna vänds tillbaka till julkappsrundan. Å ena sidan är det naturligtvis materiellt och konkret. Å andra sidan är det mer än så, för det handlar om all den omsorg och kärlek som stuvas in i ett paket med glittrigt omslagspapper och stor rosett. Därför är priset i euro oväsentligt, eller om paketet innehåller en kusinträff med burkärtsoppa i en studentlya en sketen tisdag i februari.

Det är saligare att ge än att få. Det vi ger är oss själva, på samma sätt som han som kommer till oss gav sig själv till oss.

Tid. Glädje. Kärlek.

Guld, rökelse och myrra.

God jul och ett gott nytt år!

May Wikström

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12