Kvinna = präst, man = präst

11.12.2018
LEDARE. Trettio år har gått. De första kvinnorna vigdes till prästtjänst år 1988.

Beslutet resulterade i jubel för många – och samvetskval för andra. Det hade föregåtts av segslitna teologiska brottningar. Slutligen gav kyrkomötet grönt ljus, efter att ha behandlat frågan i flera sessioner.

Trettio år senare grumlas det som borde vara ett klart och tydligt uppdrag fortfarande av något som för de allra flesta upplevs som ett trött gruffande.

Vad är det som föranleder 28 kyrkomötesombud att vända sig till biskoparna med en vädjan om särvigningar av män som inte kan samarbeta vid altaret med kvinnor och med en önskan om att få använda kyrkans utrymmen för specialsamlingar för medlemmar som hyser samma syn?

Varför tycks den här frågan aldrig ”gå över”? Ingen med självbevarelsedrift skulle hasta sig ut i tidningsspalterna i dag med en seriös undran över om kvinnor faktiskt borde ha rösträtt i Finland eller tillåtas jobba som lärare i våra grundskolor.

På åttiotalet var det både ett och annat brudpar som fick sin första hela servis i gåva. De allra mest pragmatiska kontrollerade fabrikörernas produktionsgarantier. En av de världsberömda porslinsfabrikerna har en evigt grön serie som fortfarande garanterar femton års tillgänglighet av deras varor. Tallrik från år 1980 är samma tallrik 2018.

Vid samma tid erbjöd den evangelisk-lutherska kyrkan en undervisning som på många punkter varken var standardiserad eller hållbarhetsgaranterad: som synen att prästämbetet var för män. Den undervisades till unga män som sedan blev präster i kyrkan – och som fick se kyrkan gå in för en annan väg när deras prästbana stod i zenit. De har gjort goda insatser som herdar och själavårdare på olika håll i landet.

Å ena sidan kan man därför tycka att de, ja, blev lite lurade och att garantin svek. Å andra sidan är det något som gått snett i kyrkans teologiska liv när förmågan att ständigt och konstruktivt reflektera över lära och tro inte har blivit större än en kvalitetsstämpel under en porslinstallrik. Tron är inte statisk. Var och en är ansvarig för sitt tänkande. Det man trodde var rätt kan förändras. En del kan till och med gå i kras. Och det är inte någons fel.

”Det man trodde var rätt kan förändras. En del till och med gå i kras. Och det är inte någons fel.”

Därför har varsamheten med de samvetsömma männen också en gräns. I kyrkliga möten har präster år efter år fått yttra sin vånda över ”det här problemet i vår kyrka” medan kvinnliga kolleger, ”problemen”, tigande suttit ett par stolsitsar bort. Ärkebiskop Luoma levererade ett milt formulerat och upp till tolkningen lämnat nej till de 28 undertecknarna häromveckan. Det kunde har varit tydligare. Det här borde vara en icke-fråga numera. Kvinna och präst. Man och präst.

Muttra får man. Det är en individuell frihet, inte ens i den lutherska kyrkan kan alla tänka kollektivt. Tvärtom borde det finnas större frihet att tänka själv just bland Luthers arvtagare. Men just här går det inte att köra både lite på höger och på vänster sida av vägen längre.

Konstigare än så är det inte.

May Wikström

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12