Språk är både vara och kunna

20.06.2012
Det är ett lustigt sammanträffande att releasen av debattboken Kära hurri! råkar sammanfalla med språkutspelet på samlingspartiets kongress i Uleåborg. Rena marknadsföringsvinsten för förläggaren, kan man tycka.
Att det politiska partiets utspel om att lägga ner de svenska skolorna med den vackert klingande motiveringen att de ghettoiserar oss svenskspråkiga är betydligt mindre skojig är en annan femma.

Vad är tvåspråkighet i Finland? undrar de femton skribenterna i boken. En av dem som bidrar är förre ärkebiskopen John Vikström. Personligt målar han upp bilden av en bypojke från en genomsvensk bygd. Inte anade han väl när han plitade på korrespondenskursen i finska med faderns hjälp att språket en dag skulle bli hans arbetsredskap i ordets tjänst, som ärkebiskop för en tvåspråkig kyrka.
Trots att Vikström nådde ända dit erkänner han sitt tvivel. Fastän han har bevisliga och skriftligt dokumenterade kunskaper i det andra inhemska språket är det inte hela sanningen. Det finns något bortom språk som handlar om mer än kunskap.

Färdighet och identitet, väljer John Vikström att kalla det. Något som med ännu rakare kurvor handlar om ”att kunna” eller ”att vara”. Och det är inte samma sak, blir aldrig samma sak. Också de som kan – har färdigheten – tvingas välja eller väljer ofta självmant den ena språkliga identiteten. Den blir deras ”att vara”.

Den som bortser från kopplingen mellan identiteten och språket är också den som gör de felaktiga slutsatserna, ”samma på svenska”. En liknande koppling fick enligt Vikström i tiderna politikern Viljami Kalliokoski att undra varför det inte gick att ha en svensk psalmbok som var en direkt översättning av den finska systerpsalmboken. Enklast så, väl? Men så är det inte, inte så enkelt. I all synnerhet inte med det som djupast rör vårt innersta – våra känslor, det som är svårt att uttrycka i ord överhuvudtaget, vår tro .

Det är också i kopplingen språk – identitet som den verkliga smärtpunkten i språkdebatten i det här landet blir synlig. Att finskspråkiga ska behöva lära sig svenska för att ge 280 000 finlandssvenskar service håller inte som argument i längden.
 
Det är ett argument som visserligen också innehåller sanningar men som bygger ensidigt på kopplingen språk – färdighet. Den kunde faktiskt kanske lösas på andra kreativa sätt?

Men identitetskopplingen, den smärtar. Och de krafter som aktivt vill motarbeta den delen väljer att satsa all kraft på färdighetsbiten. Få av dem som till exempel läst franska klagar över att det var så väldigt lite de hann lära sig på några år.
Att man nosar på svenskan, om än den känns svår och kanske förblir obegriplig, helt enkelt därför att den hör till den nationella identiteten att vara finländare – det är dit vi borde komma.
May Wikström

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54