Ny kyrka, nya livsberättelser

28.08.2018
LEDARE. Det är smockfullt i Söderkulla kyrka den här söndagen.

Smockfullt på riktigt. Alla ryms inte in. Ändå sitter många frivilligt under tältduken ute på gården och fryser säkert en hel del, för sommaren har retirerat. Ja, det är fullt. Och det är fest. Och just i dag går folk i kyrkan. Den är nämligen sprillans ny. Att den firas och invigs är något som många inte vill missa för kyrkbyggen hör till rariteterna numera. Senast Sibbo satsade så här stort var år 1885.

Är det verkligen klokt att bygga en kyrka i tider när församlingarna kämpar med överstora fastighetsmassor?

Den frågan har Sibbo svenska och Sipoon suomalainen seurakunta säkert själva ställt många gånger under de år planeringen pågått. En kyrka är, som Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo påpekar i sin predikan, inte längre något självklart centrum i sitt närsamhälle. Tvärtom har kyrkan som begrepp glidit allt mer i utkanten av folks medvetande och vardag. Liturgin är svår att hänga med i för de generationer som inte längre kan den, kyrkomusiken känns främmande för många. Men själva kyrkobyggnaden är ändå ofta en del av många människors livsberättelser. ”Här gifte sig mamma och pappa”. ”Här döptes mina barn”. Här tog man avsked av dem man älskat och mist.

Södra Sibbo har länge varit utan ett fungerande centrum för församlingen. Den nya kyrkan är en fin syntes mellan modernitet och klassiskt kyrkbygge. Den är ett tydligt landmärke, stolt och glad i arkitekturen. Samtidigt är den klimatsmart med sin jordvärme och sin solpanel. Lagom stor (liten) och utformad för verksamhet och samlingar av det slag folk har i dag.

”Själva kyrkobyggnaden är ändå ofta en del av många människors livsberättelser.”

Med en rad genomtänkta lösningar har Söderkulla kyrka alla möjligheter att bli det vardagsrum kyrkbyggarna hoppats på – om det som händer i den och kring den andas lika fritt och öppet som byggnaden själv. Om människor kommer med sina gåvor och sin entusiasm och också tas emot väl och får blomma.

Samarbetet mellan den finska och den svenska församlingen har resulterat i ett fantastiskt hus. Det samarbetet kan fortsätta i ett lokalt församlingsliv där finskt och svenskt samverkar, sida vid sida, något Borgå stifts biskop Björn Vikström hoppades och efterlyste.

”Inte mitt i byn, men mitt bland byborna” hälsar kommundirektören Mikael Grannas. Han tror att kommunen och församlingarna tillsammans kan motverka rotlöshet i en bygd som växer snabbt och ser den nya kyrkan som ett andligt ankare.

Så märkligt är det. Långt över regionerna är Söderkulla kyrka en hoppets signal i ett landskap av krisande kyrkoekonomier och oekonomiska eller skadade församlingsutrymmen. Man kan. Det går. Tack, Sibbo!

Det viktigaste av allt är ändå: Det är nu den riktigt stora berättelsen om kyrkan i Söderkulla börjar. På allvar.

May Wikström

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12