Den kom till som en gemensam överenskommelse mellan flera av stiftets församlingar som insåg att de kan uträtta mer med gemensamma krafter. Resultatet blev den professionella produkt tidningen Kyrkpressen efterhand etablerade sig som. ”Kittet i Svenskfinland”, ”Kyrkan på köksbordet” har den ibland fått heta. Varje vecka har den landat i medlemmarnas vardag – för snart var så gott som alla församlingar i Borgå stift med och beställde Kp till sina medlemshushåll. I ett och samma paket kunde församlingarna nå fram med regelrätt information om vad de hade för sig den veckan, genom annonseringen, och med hälsningen från den kyrka de tillhör. Fönstret in till kyrkan vill Kyrkpressen slå upp genom kvalitativa artiklar där läsarna får möta levande, tänkande, aktiva människor som berättar om sin tro, sin kyrka och ibland också om sina tvivel och brottningskamper. Tro är på riktigt, och församlingen du tillhör erbjuder ett hem för den –om du vill. Bland annat det här berättar Kyrkpressen om. Det räknar vi med att den ska göra också i fortsättningen.
I symbiosen mellan församlingarna, som betalar för tidningen, och deras indirekt samägda bolag Fontana Media Ab, som ger ut den, är grunduppdraget gemensamt: Hur ska vi nå medlemmarna?
I dag gör många strukturella omvälvningar att det som var förmånligt på sjuttiotalet inte längre fungerar lika bra. Postens strukturkris bidrar till en av dem. I sommar tvingas Kyrkpressen glesa ut tidningarna på grund av en oväntad och sent aviserad höjning av befordringsavgifterna. Den är en följd av postlagens andra skede som öppnade upp för full konkurrens i april, och som i det här skedet vållar stor osäkerhet. Kyrkpressen är inte de enda som drabbas av höjningarna. Strukturförvandlingen är inte heller någon nyhet och ett förnyelsearbete hade redan inletts. Däremot tvingar höjningen till akuta åtgärder snabbare än väntat. Under våren har det hållits regionala rådslag med beslutsfattare och kyrkoherdar i hela Svenskfinland.
Nu är bollen än en gång hos församlingarna. Hur vill de nå sina medlemmar? I en värld där det är lätt att välja bort sina gemenskaper är papperstidningen fortfarande en viktig röst. Samtidigt är själva innehållet det väsentliga – och det kan hända att Kyrkpressen nästa år behöver nya kombinationer av papperstidning, webb och sociala medier. En sådan modell har Helsingforsförsamlingarna redan gått in för genom en lokal variant av tidningen till huvudstadsborna varannan vecka. Samtidigt har de fått unikt digitalt material att dela i sina egna kanaler.
Kyrkpressen är för många kontakten till kyrkan. Punkt. Den har Borgå stift skäl att hålla hårt fast vid. Tesen att vi får mera till stånd tillsammans håller, också fastän koncepten måste förändras.
