Heidi Skaag-Isaksson från Pargas är en medmänniska vid livets slut.

”Alla som dör behöver få möjligheten att ha en människa bredvid sig”

DÖDEN.

Heidi Skaag-Isaksson har gått en kurs i att vara medmänniska vid livets slut. – På något sätt har kursen gett mig större trygghet inför döden, säger hon.

20.3.2026 kl. 16:11

Folkhälsan har tillsammans med Väståbolands svenska församling skapat ett nätverk för personer som vill vara ”medmänniska vid livets slut”, alltså frivilliga som kan sitta med en döende person och vara närvarande under livets sista stunder.

Heidi Skaag-Isaksson i Pargas har varit med om några kursdagar och är glad och tacksam över både den trygga och fina gruppen, stämningen i den och allt hon lärt sig.

– Jag fick frågan om jag ville vara med av kyrkoherde Sara Grönqvist och kände att här kan jag göra skillnad för en medmänniska. Jag har tonårsbarn och behövs inte därhemma lika intensivt som förr, nu hade jag möjlighet att ställa upp.

Hon tror att många av oss idag är fjärmade inte bara från döden utan också från äldre generationer.

– När jag var liten bodde vår mormor tillsammans med oss. Det var värdefullt och det formade mig och min syn på åldrandet. Jag tänker att om döden kommer när man levt sitt liv färdigt kan den vara vacker. Den kan givetvis också vara rå och grym. Men alla som dör behöver få möjligheten att ha en människa bredvid sig.


Har kursen känts meningsfull för dig personligen?

– Ja, den har satt igång en process och jag märker att jag har lättare att tänka på döden nu. Lättare än förr. Kursen gör ju att man också börjar tänka på sin egen död. Att kunna ventilera döden gör det lättare för oss alla.

Under kursens gång har hon bland annat hört en föreläsning av en dödsdoula och fått höra en läkare från Sverige berätta om palliativ vård.

– Men visst känns det spännande och jag är väldigt ödmjuk inför uppgiften. Jag kommer nog att vara nervös sedan när det gäller, men jag hoppas kunna ge någonting till någon annan.


Vad kan man göra när man sitter med en person som är döende?

– Vi har fått rådet att följa de önskemål personen själv har om sin död, att försöka tillmötesgå dem så gott det går. Det viktigaste är att bara vara där. Någon vill kanske höra musik, någon annan hellre naturljud, någon vill kanske att man rör vid hen medan en annan absolut inte vill bli vidrörd. Det är också viktigt att lyssna till de anhöriga och deras önskemål, och kommunicera med personalen.


Viktigt med egna gränser

Kontakten till nätverket går via vårdhemmet. Gruppen kommer först att besöka de avdelningar Folkhälsan har i Pargas.

– Behovet finns – vi kan också avlasta personalen.

När man kommer överens om sitt uppdrag får man också säga till om hur långa ”turer” man har möjlighet att ta emot.

– Det som jag tycker är bra är att vi fått höra att vi också måste ta hand om våra egna gränser och säga nej när det behövs. En del av oss är i arbetslivet och måste också ta hand om våra egna familjer.

Gruppen kommer också att fortsätta ha kontakt när kursen är över, så att de kan stöda varandra i sitt uppdrag. Kursdeltagarna kommer från olika delar av församlingen, det finns också de som bor i eller har kopplingar till Houtskär, Korpo och Nagu.

– Jag tycker kursen varit helt suverän, stort tack till Folkhälsan och kyrkoherde Sara för det! säger Heidi Skaag-Isaksson.

Text: Sofia Torvalds


NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26