Erika Boije säger att Topelius gav Finland en egen berättelse och identitet.
– Min studie visar att Topelius låter den lutherska tron få en avgörande roll i hur Finland formas och legitimeras som nation. Han formade också hur vi ser på Sveriges och Finlands gemensamma historia och kyrkohistoria.
Berätta mer om din forskning om Topelius och det lutherska hushållet.
– Han använder det lutherska hushållet som modell för hela samhällsbygget, med utgångspunkt i hustavlan i Martin Luther lilla katekes.
Hushållet sätter ramar för allt från könsroller och fertilitet till tolerans och auktoritet, men det markerar också vilka olika minoritetsgrupper som inte får vara med i den nationella gemenskapen.
Är det något i din forskning som överraskade dig?
– Jo, framförallt hur mycket 1800-talets nationalism återkommer i dagens samhälle. Och i rätt så liknande frågeställningar och idéer.
– Topelius tangerar frågan om fertilitet genom att gestalta skillnaden mellan hur idealiska, finländska lutheraner får många barn. Topelius tillåter inte olika minoritetsgrupper att bidra till nationsbygget genom reproduktion.
Vilka minoritetsgrupper?
– I Fältskärns berättelser är det katoliker, judar, muslimer, utövare av folktron. Också samer och ortodoxa kristna utesluts helt ur nationen, lyser med sin frånvaro eller betraktas inte som fullvärdiga medlemmar av nationen.
Du har umgåtts med lutheranen Zacharias Topelius i många år. Har du själv blivit mer luthersk?
– Som kristen hoppas jag också kunna leva enligt liknande ideal. Men jag har förstås reflekterat över hur idealen förändras över tid. Jag har forskat om nationalism och ser allas lika värde och mänskliga rättigheter som något väldigt viktigt. Om det sedan gör mig till specifikt luthersk eller kristen låter jag någon annan avgöra.
Du har ett nytt jobb i Svenska kyrkan. Berätta lite om jobbet!
– Jag är ny handläggare för mänskliga rättigheter på nationell nivå inom Svenska kyrkan.
– En viktig del av mitt arbete är Svenska kyrkans försoningsarbete med det samiska urfolket. Jag arbetar också med minoriteterna tornedalingar, kväner och lantalaiset, liksom med sverigefinnar och teckenspråkstalande inom kyrkan.
– En del av jobbet hänger tydligt ihop med min forskning. Jag har jobbat mycket med frågor om exkluderande mekanismer i samhällsbygget.
Du hör till en minoritet i Finland, men också en minoritet i Sverige. Hur känns det?
– Jag har alltid haft en minoritetsidentitet, så den förändrades faktiskt inte så mycket när jag flyttade till Sverige för tio år sedan. Jag talar också finska och upplever att finskan är ett känslospråk för mig.
– I Sverige saknar jag finskan och hör den alltför sällan men gläds över den sverigefinska gemenskapen där jag har möjlighet att prata finska.
–Eftersom finska är ett nationellt minoritetsspråk i Sverige har mina barn också rätt att läsa finska i skolan. Språk är en viktig bärare av kultur och identitet. Jag är glad att kunna ge den gåva som är det finska språket vidare till mina barn, samtidigt som de också får lära sig mer om sin finlandssvenska bakgrund.
Erika Boijes avhandling En ny luthersk nation : Ideal och motbilder i Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius lades fram vid Uppsala universitet i januari 2026.
Erika Boije
GÖR: Handläggare i mänskliga rättigheter i Svenska kyrkan.
FAMILJ: Man och två barn.
INTRESSEN: Språk, poddar, slalom på sportlovet och ljusa sommarkvällar i Oravais på sommaren.
