Stina Heikkilä från Folkhälsan diskuterade tillsammans med forskaren Tobias Pötzsch och politikern Ramieza Mahdi. Debatten leddes av Pamela Granskog.

Hur duktiga är vi på att ta in nya människor i vårt sammanhang? På att acceptera skillnader?

ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM.

– Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog.

12.2.2026 kl. 14:52

– Integration är en dynamisk process. Inte bara den som kommer hit förändras, också Finland förändras hela tiden.

Det säger forskaren Tobias Pötzsch som tillsammans med politikern Ramieza Mahdi samt Stina Heikkilä från Folkhälsan deltog i en diskussionskväll om rasism i Petrkuskyrkan.

Tobias Pötzsch jobbar som universitetslektor i socialt arbete och forskardoktor vid Svenska kommunal-och socialhögskolan vid Helsingfors universitet. Han tycker att perspektivet på invandare oftast är defensivt: Vad måste de kunna för att passa in här hos oss?

– Varför ser man inte mer till människornas individuella styrkor, på vad en person redan kan? Vi bortser från människors drömmar och kapacitet när vi placerar in alla i samma mallar, utgående från vad vi själva behöver.

Många gånger ligger också ett förutfattat antagande om att det nog kommer att bli väldigt svårt bakom de särskilda arrangemangen som bereds för invandrare vid exempelvis skolor.

– Man antog att min bror inte skulle klara gymnasiet. Man antog att jag skulle behöva mer tid på närvårdarutbildningen än mina klasskamrater. Bägge antagandena var i grund och botten välmenande, man ville ge extra stöd. Samtidigt var bägge antagandena också felaktiga, säger Ramieza Mahdi, och fortsätter:

– Klumpa inte av lättja ihop människor på basen av varifrån de kommer, utan försök se till individen. Annars finns risken att du leker med människors framtid.



Lucia mötte rasismstorm

Bakom diskussionskvällen om rasism – om mod, ord och ansvar att stå upp mot rasism – finns en grupp förtroendevalda i Petrus församling. Pamela Granskog, viceordförande i församlingsrådet, ledde också ordet under kvällens samtal.

– Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan.

En beröringspunkt mellan samhälle och kyrka uppstod under luciafirandet 2024, när Lucia Daniela Owusu utsattes för en rasistisk storm. HR- och utvecklingschef Stina Heikkilä vid Folkhälsan fick agera språkrör för Owusu, som behövde få koncentrera sig på luciauppdraget.

– Jag blev nog både illa berörd och förbannad över hur människor uttryckte sig. Samtidigt såg jag styrkan i kollektivet när helt vanliga människor reagerade mot de rasistiska påhoppen. Många kände att nu hade det gått för långt, många ringde upp mig direkt och ville visa sitt stöd för Daniela.

Ramieza Mahdi tror att en del av den kraftiga reaktionen på valet av Owusu beror på den outtalade normen om vad en färgad person får och inte får göra i Finland.

– Man vill gärna hålla oss i en fålla och definiera vad som är normalt för en invandrare.

Kan en icke vit person i Finland till exempel vara teamledare i ett team där resten är vita? Inte förrrän Mahdi påpekade att det är frågan om strukturell rasism blev det förändring på hennes egen arbetsplats.

– Man vill gärna ge oss offerrollen, men den vill åtminstone inte jag ha. Jag vill inte bli instängd i ett fack. Ja, vi delar kanske upplevelsen av att vara invandrare men det är inte vem jag är. Jag brinner för många olika frågor, egentligen är jag välfärdspolitiker med stort intresse för hälso- och välfärdsfrågor, men det förstår folk inte alltid, säger Mahdi som själv arbetar som sjukskötare och är fullmäktigeledamot i Österbottens välfärdsområde.

Varje dag pågår arbetet med att ändra på narrativet.

– Vi behöver en mångfald av bilder på hurdan en människa får vara i Finland, vad en människa får göra.


Arbetsgivaren i nyckelroll

Den enskilda människan kan göra en liten bit, arbetsgivare har däremot en nyckelroll i integrationsarbetet.

– I efterskott gav uppståndelsen 2024 oss en välbehövlig diskussion också inom Folkhälsan, den satte nya bollar i rullning. Finlandssvenskheten förändras och utvecklas, och vi som en stor organisation har möjlighet att påverka och främja det här. Det är ett arbete vi gärna vill göra.

I grunden handlar det om att ta ansvar. Att våga ta det obekväma samtalet.

– Vi som är vuxna ska ta ansvar och våga sätta ord på det vi ser. Ibland är vi så duktiga på att linda in saker så att ingen ska känna sig obekväm, men det är fel att ludda till viktiga frågor. Rasism är rasism och då ska vi tala om det med rätt ord, säger Heikkilä.

Någon måste vara agitatorn, den som på ett strategiskt sätt påpekar brister i systemet. Enligt Tobias Pötzsch handlar det också om att avmystifiera hela tematiken.

– Ja, vi ljushyade i Finland har i dag privilegier. Och nej, vi har inte alltid handlat på ett jämlikt sätt. Vår organisation är inte färdig med de här frågorna. Men nu gäller det att inte gräva ner sig, utan försöka tänka konstruktivt: Hur går vi vidare? Vad kan vi göra för att skapa större medvetenhet?

Ras påverkar människors liv, alla har inte samma möjligheter att forma sin egen väg.

– Det är fakta, men vi kan jobba för en bättre morgondag. Det farliga är att tänka att jag som vit inte har en del i det här systemet, säger Tobias Pötzsch.


Kyrka och samhälle

Där kyrkan och samhället möts, diskussionskvällar i Petrus församling.

– Har du förslag eller idéer på rubriker få du gärna kontakta församlingsrådets vice ordförande Pamela Granskog: pamela.granskog@gmail.com

Text: NINA ÖSTERHOLM 


FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06