Magnus Riska har varit missionär i Israel och Etiopien

Magnus Riska leder Såningsmannen: ”Vi vill nå onådda folk”

mission.

Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar.

22.12.2025 kl. 20:13


Den är en renodlad missionsorganisation, Sånings­mannen (Kylväjä), grundad 1974 – inte en väckelserörelse som missionerar både i fjärran land och i byar och böne­hus hemma.

Magnus Riska kom med i föreningen via sina studier i Gamla testamentet och hebreiska och fann sig snart som missionär och präst i den lutherska Immanuelskyrkan i Tel Aviv på nittiotalet. Nu blir han vid 63 år, efter att ha jobbat som bibellärare i Etiopien, ledare för Såningsmannen.


Vad är speciellt med Såningsmannen som en av kyrkans åtta missionsorganisationer?

– Vår slogan är att nå de onådda. Vi fokuserar på folkgrupper där under två procent är bekännande kristna. Omkring 97 procent av världens missionärer jobbar på platser där det redan finns kyrkor, men vi vill vända på det.

– Vi samarbetar med Norsk Luthersk Misjonssamband som har samma mål. I Etiopien, Japan arbetar vi under deras paraply, tidigare även i Mongoliet. Vi har 200 avtal med 170 församlingar i Finland och kommer att ha 36 missionärer nästa år. Vi och våra samarbetspartners har märkt att det är lättare för församlingsbor och församlingar att stöda en människa och ett ansikte. Projekten kan vara bra och nyttiga, men bli lite abstrakta ibland.


Vilken teologisk profil har Såningsmannen?

– Vi drar till oss människor som tycker att Bibeln, bön och förbön är viktiga. Våra rötter ligger i Carl Olof Rosenius teologi: Guds nåd och syndernas förlåtelse utan egna gärningar. Det är en klassisk luthersk profil. När man kommer utom­lands blir man ofta ännu mer luthersk, eftersom man möter andra teologiska inriktningar.


Du började själv som missionär i Israel. Vad tänker du om läget i Israel?

– Arbetet bland judar har alltid varit viktigt för oss. Vi inspireras av Romarbrevet: ”Evangeliet först för juden, sedan för greken.” Vi har samarbete med messianska judar i Israel och vill betona kyrkans judiska rötter. Vår grundare Per Wallen­dorf (långvarig församlingspräst i Helsingfors), sägs ha använt Jerusalems telefonkatalog som förbönslista. Vi tror på att välsigna Israel, men vi ser också att båda sidor i konflikten mellan Israel och Palestina gör fel.


Hur hanterar man kultur och språk när man ska nå ett ”onått” folk?

– Vi tror fortfarande att det är viktigt att man går över kulturklyftan, lär sig en kultur och språket. När min fru och jag var i Etiopien gick vi i språkskola i sex månader. Vi samarbetar också med lokala som kan nå platser där vi inte klarar av att röra oss.


Såningmannen är mest känd som finskspråkiga Kylväjä. Vad är er relation till Borgå stift?

– Vi har samarbete med flera svenskspråkiga församlingar, som till exempel Petrus, Korsholm och Nykarleby. Just nu är mycket av vårt material på finska, men vi arbetar för mera svenska. Christina Harald från Nykarleby är en av våra svenskspråkiga missionärer, i Etiopien.


Vad är Såningsmannens prioriteringar den närmsta framtiden?

– Fokus på tre områden: arbete bland judar, pionjärarbete och diasporaarbete. Vi ser också på flyktingarbete, till exempel i Grekland. Vårt biståndsarbete är holistiskt – kropp, själ och ande. Ett nytt projekt i Addis Abeba i Etiopien stöder handikappade kvinnor.

– Vår tyngdpunkt är Asien och Afrika. Vi har också sensitiva områden och länder vi inte kan tala öppet om, för att skydda våra medarbetare och deras visum.


Din föregångare som missionsledare Jukka Kääriäinen fick sluta. Hur ska du ta itu med den interna turbulensen i Såningsmannen?

– Det var en övergångsperiod med utmaningar, men nu har det lugnat ner sig. Samarbetet funge­rar bra och vi går vidare med en stabilare organisation och med tillförsikt inför framtiden.




MAGNUS RISKA

GÖR: Ny missionsdirektor för Såningsmannen–Kylväjä.
FAMILJ: Fru Gunilla, som också arbetat som missionäi par med Magnus.
INTRESSEN: Triathlon.
KRISTEN TRADITION: Evangelisk-luthersk.

Jan-Erik Andelin


Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00

gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Helsingfors. Mathias Sandell gillar den gamla musiken som hör ihop med stilla veckan inför påsk. Han är musikmagister från Sibelius-Akademin och vikarierar som kantor i Petrus församling. 23.3.2023 kl. 08:43

USA. När en tornado var på väg mot den amerikanska staden Amory i Mississippi valde meteorologen Matt Laubhan att börja be – mitt i direktsändning. 30.3.2023 kl. 11:37

Kolumn. Under fastan går jag med lärjungarna till Jerusalem. Liksom lärjungarna är jag varje år oförstående när Jesus undervisar om sin död. 28.3.2023 kl. 16:23

tidskrift. När papperstidningen Nyckeln blir webbsida hoppas Stefan Myrskog att fler än förr ska intressera sig för de stora frågorna: Vem är Gud egentligen och vad menar vi med människovärde? – Vår tro är på många sätt en paradox, men Gud är alltid större, säger han. 27.3.2023 kl. 16:37

SÖNDAG. Egentligen tror jag att alla dagar på sätt och vis är bebådelsedagar, för varje dag får vi nog signaler från Gud. Ibland kanske signalerna är mycket tydliga, ibland måste vi stanna upp lite mer än vanligt för att upptäcka dem, men de finns nog där varje dag. 25.3.2023 kl. 16:52

sibbo. Camilla Wiksten-Rönnbacka leder en nystartad projektkör som uppträder i påsdagens högmässa i Sibbo. 15.3.2023 kl. 16:34

ungdomar. Nina Sjölander arbetar nästan alla fredagar klockan 15–22. Det är inte betungande, utan veckans höjdpunkt. Mötet med de unga gör jobbet värdefullt. 22.3.2023 kl. 18:00

eutanasi. Hilkka Olkinuora vill inte vara någon dödsängel. Men hon vill att människor lagligt ska kunna ha möjligheten att dö värdigt. 22.3.2023 kl. 16:18

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Clas Abrahamsson ska utreda en ändring i församlingsstrukturerna i Korsholms kyrkliga samfällighet. Dessutom utannonserade domkapitlet i måndags kyrkoherdetjänster i Pedersöre och i Solf. 22.3.2023 kl. 11:12

UTANFÖRSKAP. Som barn fick Agneta Lavesson höra av sina föräldrar att hon var en olyckshändelse och att de inte velat ha några barn. De levde ett isolerat liv på den skånska landsbygden och Agneta förbjöds ha kontakt med andra barn. 23.3.2023 kl. 12:00

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00