Uleåborgsprästen Niilo Pesonen blir högsta chef i kyrkans centralförvaltning.

Niilo Pesonen ny kanslichef i höst: ”Min nådegåva är byråkrati”

kyrkostyrelsen.

Niilo Pesonen från Uleåborg blir ­i höst kyrkans högsta tjänsteman – kanslichef vid Kyrko­styrelsen. För det har han laddat upp på släktstället i Pellinge.

13.8.2025 kl. 10:00

– Jag har en nådegåva och det är byråkrati sade jag i ett tal nyligen, säger Niilo Pesonen.

Efter elva år som kyrkoherde i den stora förortsförsamlingen i Tuira i Uleåborg flyttar han i höst till Helsingfors. I september blir Niilo Pesonen ny kanslichef för Kyrkostyrelsen.

Till en början ska han långpendla, frun Lea jobbar tillsvidare kvar i Uleåborg. Också hon är teolog och hon arbetar som religionslärare i Oulun lyseo. De fyra barnen är utflugna och flera av dem har sökt sig söderut i Finland.

Men först ska det vara sommar som vanligt. Det blir på stugan i Pellinge i Borgå skärgård. Här har familjen och släkten tillbringat somrar sedan 1923, då Niilo Pesonens farfars far, som då var Helsingforsbo, köpte stället på Storpellinge.

Niilo Pesonen har sedan tidiga barnaår föredragit att komma hit när de andra i familjen åkte till mummola i Pudasjärvi.

– Jag åkte hellre hit till skärgården. Jag känner Pellinge ganska bra, säger han på terrassen till legendariska Benitas café på Sandholmsudden, där färjfästet tidigare låg.

Hans farfar talade alltid svenska här, även om man numera klarar sig här på öarna på finska. Många legendariska Pellingebor minns han, som den dåtida färjföraren på den gamla färjan, eller skärgårdsbönderna som hade jordbruk i det inre av ön.

"Det som nu händer vid Kyrkostyrelsen är historiskt."

Niilo Pesonen talar själv en flytande och god svenska; något ord på norska kan smyga sig in, förmodligen från tiden då han var aktiv i det kyrkliga samarbetet på Nordkalotten, som fram till kriget i Ukraina också involverade det ortodoxa nordliga Ryssland.

På sitt cv har Niilo Pesonen också sju år som stiftsdekan i det vidsträckta Uleåborgs stift innan han blev en av kyrkoherdarna i staden.

Historisk förändring vid Kyrkostyrelsen

Till en början blir det med bara en övernattnings­lägenhet på Skatudden när den nya kanslichefen tar itu med arbetet i höst. Tvärs över hamnbassängen i Södra hamnen i Helsingfors ligger Kyrkans hus.

Kyrkostyrelsen står inför omfattande nedskärningar, där omkring 40 av de omkring 300 anställda kommer att få lämna sina jobb.

Niilo Pesonen var inne på sin andra period som ombud i kyrkomötet när han valdes till sitt nya jobb. Så han känner till processen där kyrkan måste banta ner på sin centralförvaltning. Någon sommardag har han redan hunnit sitta på den avgående kanslichefen Pekka Huokunas sommarstuga för att höra saker han behöver veta för det nya jobbet.

– Det är en historisk förändring vid Kyrkostyrelsen. Det är så mycket som förändras. Det hela har redan nu tagit en lång tid. När man (bland de anställda) ännu inte vet vad som ska hända, det är det värsta. Men nu blir det dags att bygga upp den nya organisationen.

Den nya Kyrkostyrelsen får två viktiga uppgifter. Det ena är administrationen av kyrkan, biskopsmötet, kyrkomötet och lagstiftningen i kyrkan. Det andra är påverkansarbete, som kyrkan måste bli bättre på, säger Niilo Pesonen.

Där medger han att han har nätverk kvar att bygga. Politiker från sina egna trakter i norra Finland känner han, men inte tillsvidare så många på ministerierna i Helsingfors.

På Benitas café droppar jobbare i klar­gula jobbjackor in för tidig lunch. Vid vårt kaffe konstaterar vi att Niilo Pesonens goda svenska åtminstone kommer att komma till pass med kyrkoministern Anders Adlercreutz (SFP). Flera stora frågor är just nu öppna mellan kyrkan och staten.

Vid Niilo Pesonens kyrkostyrelse kommer ett tredje uppdrag däremot att mattas av. Det är stödet till församlingarna.

– En del av det stöd som Kyrkostyrelsen ger till församlingarna kommer att minska eller helt upphöra. Det gäller särskilt det operativa stödet till församlingarna, säger Niilo Pesonen.

"Det viktigaste är att många människor före mig har bett för mig."

Hemma bland väckelserörelserna

För att jobba med kyrkans bästa behöver man också en kyrkosyn – vad kyrkan är och borde vara.

Niilo Pesonens bild har vuxit fram i den i dag teologiskt liberalare lågtröskel­delen av väckelse­rörelserna, Herättä­jä-pietismen, ”de väckta”, som ligger i släkten.

Niilo Pesonen växte upp i förorterna norr­om älven i Uleå­borg, som präglas av 70-talshöghus som i Puoli­välinkangas, där han bodde. Åt det hållet ligger också högskolor och universitet, där hans pappa jobbade med it-administration och hans mamma som gymnasielärare.

Det är också här Niilo Pesonen har jobbat som församlingspräst och kyrkoherde. Tuira är en påfallande ung församling med många studerande, men också med många typiska förortsproblem.

I hans barndomshem i ett av höghusen gick familjen inte i kyrkan annat än till julen.

– På söndag morgon brukade vi sitta ner och pappa eller mamma läste ett kapitel ur Bibeln. Men vi gick inte i kyrkan, säger han.

”En del behöver få känna en stark tro”

Bakåt i släkten fanns pietister, också den kända pietistledaren och riksdagsmannen Wilhelmi Malmivaara (1854–1922). Det fanns också inflytande från laestadianer och under Niilos ungdomstid från den nyare femte väckelsen.

– Det viktigaste är att många människor före mig har bett för mig. Det är mycket därför jag är präst. Jag är tacksam för att jag har lärt känna väckelserörelserna som gör att människor som vill jobba för kyrkan och fördjupa det andliga livet är med. En del människor behöver en sådan väldigt stark tro – så som jag själv gör. Vi skulle förlora mycket till exempel av bibelundervisning om de skulle lämna kyrkan – vilket jag inte tror att de gör.

Men det är också viktigt med motvikten att man kan få ha också en låg nivå på sin religiositet. Allas tro är bra.

– Så jag tror att min uppfattning om kyrkan är mycket bred. Jag kan gå till pingstvänners gudstjänst, till ortodox liturgi eller retreater. Allt är andligt verksamt för mig. Att vi har det så här är mycket speciellt för den finländska folkkyrkan.

FAKTA: NIILO PESONEN

  • Blir kanslichef vid Kyrkostyrelsen med dess drygt 300 anställda i höst.
  • Präst och teologie doktor, 57, nu kyrkoherde i landets sjätte största församling, Uleåborg-Tuira.
  • Tillbringar somrarna i Pellinge skärgård i Borgå, på släktstället sedan 1923.
  • På fritiden: Innebandy, ishockey, historia.
Text och foto: Jan-Erik Andelin


Kyrkomötet. Kyrkostyrelsens plenum har beslutat att kyrkomötets första session för året hålls 10-14 augusti. 27.4.2020 kl. 16:33

Coronapandemin. Carolin Ahlvik-Harju, forskare i teologisk etik, säger att många människor får omvärdera sina liv på grund av coronakrisen. 23.4.2020 kl. 16:54

Coronapandemin. På dörren till kyrksalen är en lapp upptejpad: max 10 personer får vistas här. Församlingen har blivit inkastad i en ny, digital vardag. Samtidigt som man hittar nya vägar att nå ut till människor vill man värna om dem som inte rör sig på sociala medier. 23.4.2020 kl. 15:35

Coronapandemin. Det finns inga tecken på panik i stiftet. Efter att ha kollat läget med de flesta kyrkoherdarna är biskop Bo-Göran Åstrand både imponerad och bekymrad. 23.4.2020 kl. 12:41

esbo. Församlingarna i Esbo planerar att skydda femtio hektar skog intill nationalparken i Noux för tjugo år framåt. – Skogen skyddas, men församlingen får också intäkter för den. 23.4.2020 kl. 12:16

rättelse. I intervjun med biskop Bo-Göran Åstrand i nästa nummer av KP om läget i stiftet finns en felaktig uppgift. 22.4.2020 kl. 12:35

profilen. Du är frisk. Cancern kommer aldrig tillbaka. Det är ord som ingen sagt åt Minna Timmerbacka-Vidjeskog men som hon önskar att någon skulle säga. Men hon förstår också att ingen kan göra det. Även om hon nu kan lämna oron bakom sig faller hon tillbaka i den ibland. 22.4.2020 kl. 10:44

vikariat. Robert Lemberg kommer att vikariera stiftsdekan Magnus Riska från augusti 2020 till augusti 2022. 21.4.2020 kl. 15:37

livsfrågor. Det är aldrig för sent att gå skriftskolan, och man behöver inte vara säker på att man vill bli konfirmerad för att börja. Konformationsundervisningen från vuxna utgår från konfirmandens frågor och livssituation. 22.4.2020 kl. 00:01

Göra gott. Coronaviruset kom i vägen för Petrus församlings godhetshelg. I stället uppmuntrar de oss alla att sprida godhet till människor i vår närhet under hela våren. 22.4.2020 kl. 00:01

Konfirmander. Lägren kan inte ske på distans, säger biskop Bo-Göran Åstrand. 17.4.2020 kl. 12:37

sommarläger. Det blir inget sommarläger i Pieksämäki i år. Det beslöt styrelsen för förbundet Kyrkans Ungdom, KU, i går. 16.4.2020 kl. 16:03

kyrkslätt. Peter Blumenthal, Karl af Hällström och Fred Wilén har sökt den lediga kaplanstjänsten i Kyrkslätts svenska församling. 14.4.2020 kl. 18:04

längtan. Therese Almén har alltid vetat att hon vill bli mamma. Det blev en sorgkantad vandring mot den drömmen. Hon förlorade två barn i fosterstadiet. Men sedan dök en liten pojke upp, som visade sig behöva henne, och hon honom. 8.4.2020 kl. 00:00

undantagstillstånd. Det vi kallar ett undantagstillstånd är ett normaltillstånd för många kristna idag. Vi bör vara tacksamma för den frihet vi normalt har, säger Mia Anderssén-Löf. 8.4.2020 kl. 01:00

kyrkoherdeinstallation. På söndag var det fest i Solf då församlingens nya herde Johan Kanckos installerades i tjänst. Det blev en späckad dag som utöver högmässa också bjöd på många goda tal och inte minst en välsmakande laxsoppa. 14.1.2024 kl. 14:54

NYTT ÅR. Glöm nyårslöftena. Kör i stället med nyårsönskningar och pyttesmå nyårsplaner. Vad skulle du behöva för att älska dig själv, dina medmänniskor och Gud lite mer under det år som kommer? 12.1.2024 kl. 10:35

film. Amanda Jansson blev känd för stora de massorna som den kristna polisen Sara i den svenska succéserien Tunna blå linjen. Nu är hon aktuell med huvudrollen i filmatiseringen av Stormskärs Maja. 10.1.2024 kl. 17:11

KYRKANS FAMILJERÅDGIVNING. I Finland upprätthåller kyrkan 37 familjerådgivningscentraler. En av dem finns i Jakobstad. Där minskar finansieringen med hälften samtidigt som efterfrågan på tjänsterna ökar. 10.1.2024 kl. 10:55

SÅNGARE. Hon kom från Kajanaland till Jakobstad för att lära sig svenska och studera musik. I Jakobstad blev Jenni Johansson en aktiv kyrkobesökare och -sångare. Nu ska hon delta i årets Voice of Finland. 10.1.2024 kl. 09:48