Flyktingbarn från Venezuela någonstans i ett latinamerikanskt grannland.

Lagen ger ingen förtur för flyktingar från kristna länder

flyktingar.

Nej, det är inte rätt att prioritera flyktingar från ”kristna” länder som Kongo eller Venezuela.
Justitiekanslern och diskrimineringsombudet kritiserar inrikes­minister Mari Rantanen både för hur man argumenterade och slarvade kring våra kvotflyktingar.

12.5.2025 kl. 19:00

Hösten 2024 var inrikesminister Mari Rantanen (Sannf) borta från jobbet i tio veckor. Hennes vuxna dotter som har en svår funktionsnedsättning var allvarligt sjuk. Som hennes vikarie hoppade trafikministern Lulu Ranne från samma parti in.

Ministeriet hade sedan våren berett från vilka länder Finland skulle ta emot årets 500 kvotflyktingar. År 2024 hade de största grupperna varit afghaner från flyktingläger i Iran och kongoleser strandsatta i Rwanda.

Vid ministeriet började powerpointar cirkulera om att mottagningen av ”kristna” skulle ökas radikalt, enligt uppgift som styrning från ministern.

Av de 500 skulle 370 vara flyktingar från den större av de två Kongo-staterna, och Venezuela, båda traditionellt kristna länder. Strömmen från muslimskt dominerade Syrien och Afghanistan skulle stramas åt.

Under ministerns tjänstledighet ska en ministermedarbetare – enligt medieuppgifter Maria Paaso, tidigare anställd vid migrationsverket Migri och Skyddspolisen – ha tagit saker i egna händer och gett direktiv om omfördelningen.

”Inga objektiva skäl”

Omfördelningen avvek mycket från vad ministeriets egna tjänstemän hade jobbat fram, och läckte till medierna i november 2024.

Diskrimineringsombudsmannen Kristina Stenman (DO) och enhetschefen Robin Harms vid hennes byrå ansåg att Sannfinländarna i regeringen aktivt sållade bort flyktingar av annan religiös bakgrund än den kristna. DO började utreda frågan som diskriminering och hade i mars grundade orsaker att pricka ministeriet.

– Det var ju inte bara powerpointarna från augusti–september. Inrikesministeriet har ingenstans i processen på ett trovärdigt sätt fört fram juridiskt godtagbara skäl varför man så starkt valde att prioritera flyktingar från Venezuela och Kongo, där kristendom är en klar majoritetsreligion, framför flyktingar från i huvudsak muslimska Afghanistan och Syrien, säger Kristina Stenman.

Justitiekansler Tuomas Pöysti som på valborgsmässoafton gav ett utlåtande om processen ansåg anklagelserna om diskriminering var allvarliga och att beredningen hade varit ”misslyckad”.

Integrerar kyrkan kristna nykomlingar?

Frågan är ändå inte entydigt så enkel att Finland blint tar emot just de flyktingar i världen som för stunden är de absolut mest utsatta.

Utlänningslagen stadgar att man ska bedöma vilka som har de bästa förutsättningarna att integreras. Man ser alltså också om det finns till exempel tolkar eller vårdresurser för vissa nationaliteter. Man strävar därmed också efter att flera år i rad ta emot flyktingar från samma länder.

– De är ju ändå bland de flyktingar som (FN:s flyktingorgan) UNHCR har bedömt att har det största behovet att förflyttas hit, säger Kristina Stenman.

Kyrkor och samfund jobbar mycket med asylsökande. Kan inte en gemensam kristen livssyn kan hjälpa just kristna flyktingar att lättare integreras i Finland?

– Kyrkans och församlingarnas arbete är jätte­värdefullt och man har ju oftast integrerande verksamhet oberoende av flyktingarnas religiö­sa bakgrund, säger Kristina Stenman.

Att man är förföljd för sin religions skull är ett skäl att få flyktingstatus. Men det betyder inte att man kan få förtur framför andra enbart på basen av sin religion, förklarar hon.

"Bra för Guds rike om också muslimer och buddhister kommer till Finland."

"En religiös gemenskap viktig för många"

Samtidigt är religion viktig för många som kommer, säger Marianne Green, som leder MA Porvoo, en mångkulturell, opolitisk, och religiöst obunden förening i Borgå.

– Man vill ha en gemenskap att höra till. Det är ofta lite annorlunda än för många av oss som lite kommer och går i kyrkan, säger hon.

Marianne Green har precis talat med flera som har uppskattat det att kristendomen i Finland som friare än många andra religioner, där man enligt dem hon har talat "inte får göra det ena och inte det andra".

De som har en kristen bakgrund tycker Marianne Green efter sin egen erfarenhet att också verkar ha lättare att integrera sig i det finländska samhället.

– Det är nog vanligare att muslimer oftare blir sittande bland sina egna, säger hon.

”Unken nationalism av politiker”

Pastor Markus Österlund i Andreaskyrkan i Helsingfors ska precis skynda iväg till församlingens matutdelning. Församlingen har ett omfattande nätverk bland invandrare. Vid mathjälpen hjälper många unga från Sri Lanka till. Att de flesta av dem är buddhister spelar ingen större roll i den stora helheten, inte för dem och inte för församlingen.

Guds rike tar emot människor, säger Markus Österlund.

Den katolska kyrkan några kvarter bort närmast sprängs för att så många invandrare har fått ett socialt sammanhang i kyrkan så alla knappt ryms in.

I Markus Österlunds frikyrkoförsamling verkar en kristen grupp från Rwanda. På andra håll i landet har kristna karener, baptister från Burma, kommit fort till rätta genom stöd från små baptistförsamlingar på platser som Esse i Pedersöre.

– De har väl haft en viss fördel i Finland som kristna. Men som jag läser Bibeln kan man inte använda det som argument för att mest ta emot kristna flyktingar. Det är en unket nationalistisk, självisk politik, säger Markus Österlund.

De kristnas kärnuppgift är enligt honom att ta hand om alla och predika budskapet om Jesus Kristus.

– Då ser jag det för Guds rike skull som en stor fördel om det kommer också muslimer och buddhister till Finland. I vår kyrka har vi fått döpa flera muslimer, säger Markus Österlund.

Jan-Erik Andelin


ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00

gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Helsingfors. Mathias Sandell gillar den gamla musiken som hör ihop med stilla veckan inför påsk. Han är musikmagister från Sibelius-Akademin och vikarierar som kantor i Petrus församling. 23.3.2023 kl. 08:43

USA. När en tornado var på väg mot den amerikanska staden Amory i Mississippi valde meteorologen Matt Laubhan att börja be – mitt i direktsändning. 30.3.2023 kl. 11:37

Kolumn. Under fastan går jag med lärjungarna till Jerusalem. Liksom lärjungarna är jag varje år oförstående när Jesus undervisar om sin död. 28.3.2023 kl. 16:23

tidskrift. När papperstidningen Nyckeln blir webbsida hoppas Stefan Myrskog att fler än förr ska intressera sig för de stora frågorna: Vem är Gud egentligen och vad menar vi med människovärde? – Vår tro är på många sätt en paradox, men Gud är alltid större, säger han. 27.3.2023 kl. 16:37

SÖNDAG. Egentligen tror jag att alla dagar på sätt och vis är bebådelsedagar, för varje dag får vi nog signaler från Gud. Ibland kanske signalerna är mycket tydliga, ibland måste vi stanna upp lite mer än vanligt för att upptäcka dem, men de finns nog där varje dag. 25.3.2023 kl. 16:52

sibbo. Camilla Wiksten-Rönnbacka leder en nystartad projektkör som uppträder i påsdagens högmässa i Sibbo. 15.3.2023 kl. 16:34

ungdomar. Nina Sjölander arbetar nästan alla fredagar klockan 15–22. Det är inte betungande, utan veckans höjdpunkt. Mötet med de unga gör jobbet värdefullt. 22.3.2023 kl. 18:00

eutanasi. Hilkka Olkinuora vill inte vara någon dödsängel. Men hon vill att människor lagligt ska kunna ha möjligheten att dö värdigt. 22.3.2023 kl. 16:18

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Clas Abrahamsson ska utreda en ändring i församlingsstrukturerna i Korsholms kyrkliga samfällighet. Dessutom utannonserade domkapitlet i måndags kyrkoherdetjänster i Pedersöre och i Solf. 22.3.2023 kl. 11:12

UTANFÖRSKAP. Som barn fick Agneta Lavesson höra av sina föräldrar att hon var en olyckshändelse och att de inte velat ha några barn. De levde ett isolerat liv på den skånska landsbygden och Agneta förbjöds ha kontakt med andra barn. 23.3.2023 kl. 12:00

profilen. Axel Vikström är forskare vid Örebro universitet. Vårt sätt att skildra de superrika bidrar till att normalisera ekonomisk ojämlikhet, säger han. 21.3.2023 kl. 18:50

HJÄRTINFARKT. Hjärtinfarkten i slutet av september kom utan förvarning. Kyrkoherde Tomi Tornberg är bara 44 år men anpassar sig nu till ett liv med hjärt- och kärlsjukdom. – Jag har fått lära mig att ingen är oersättlig. Nu äter jag samma mediciner som mina äldre församlingsbor. 30.10.2024 kl. 08:00

Personligt. För omkring tio år sedan lärde Mikael Ahlskog känna några män som förändrade hans liv. På gott, och på ont. 29.10.2024 kl. 17:32

Personligt. Tuomas Enbuske är programledare, poddvärd, journalist, kändis – och numera också kristen. Han tror på arvsynd och på nåd. – Ju mindre vi stressar över att göra någonting gott, desto lättare är det att vara god. 28.10.2024 kl. 18:34

KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00

UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34