Flyktingbarn från Venezuela någonstans i ett latinamerikanskt grannland.

Lagen ger ingen förtur för flyktingar från kristna länder

flyktingar.

Nej, det är inte rätt att prioritera flyktingar från ”kristna” länder som Kongo eller Venezuela.
Justitiekanslern och diskrimineringsombudet kritiserar inrikes­minister Mari Rantanen både för hur man argumenterade och slarvade kring våra kvotflyktingar.

12.5.2025 kl. 19:00

Hösten 2024 var inrikesminister Mari Rantanen (Sannf) borta från jobbet i tio veckor. Hennes vuxna dotter som har en svår funktionsnedsättning var allvarligt sjuk. Som hennes vikarie hoppade trafikministern Lulu Ranne från samma parti in.

Ministeriet hade sedan våren berett från vilka länder Finland skulle ta emot årets 500 kvotflyktingar. År 2024 hade de största grupperna varit afghaner från flyktingläger i Iran och kongoleser strandsatta i Rwanda.

Vid ministeriet började powerpointar cirkulera om att mottagningen av ”kristna” skulle ökas radikalt, enligt uppgift som styrning från ministern.

Av de 500 skulle 370 vara flyktingar från den större av de två Kongo-staterna, och Venezuela, båda traditionellt kristna länder. Strömmen från muslimskt dominerade Syrien och Afghanistan skulle stramas åt.

Under ministerns tjänstledighet ska en ministermedarbetare – enligt medieuppgifter Maria Paaso, tidigare anställd vid migrationsverket Migri och Skyddspolisen – ha tagit saker i egna händer och gett direktiv om omfördelningen.

”Inga objektiva skäl”

Omfördelningen avvek mycket från vad ministeriets egna tjänstemän hade jobbat fram, och läckte till medierna i november 2024.

Diskrimineringsombudsmannen Kristina Stenman (DO) och enhetschefen Robin Harms vid hennes byrå ansåg att Sannfinländarna i regeringen aktivt sållade bort flyktingar av annan religiös bakgrund än den kristna. DO började utreda frågan som diskriminering och hade i mars grundade orsaker att pricka ministeriet.

– Det var ju inte bara powerpointarna från augusti–september. Inrikesministeriet har ingenstans i processen på ett trovärdigt sätt fört fram juridiskt godtagbara skäl varför man så starkt valde att prioritera flyktingar från Venezuela och Kongo, där kristendom är en klar majoritetsreligion, framför flyktingar från i huvudsak muslimska Afghanistan och Syrien, säger Kristina Stenman.

Justitiekansler Tuomas Pöysti som på valborgsmässoafton gav ett utlåtande om processen ansåg anklagelserna om diskriminering var allvarliga och att beredningen hade varit ”misslyckad”.

Integrerar kyrkan kristna nykomlingar?

Frågan är ändå inte entydigt så enkel att Finland blint tar emot just de flyktingar i världen som för stunden är de absolut mest utsatta.

Utlänningslagen stadgar att man ska bedöma vilka som har de bästa förutsättningarna att integreras. Man ser alltså också om det finns till exempel tolkar eller vårdresurser för vissa nationaliteter. Man strävar därmed också efter att flera år i rad ta emot flyktingar från samma länder.

– De är ju ändå bland de flyktingar som (FN:s flyktingorgan) UNHCR har bedömt att har det största behovet att förflyttas hit, säger Kristina Stenman.

Kyrkor och samfund jobbar mycket med asylsökande. Kan inte en gemensam kristen livssyn kan hjälpa just kristna flyktingar att lättare integreras i Finland?

– Kyrkans och församlingarnas arbete är jätte­värdefullt och man har ju oftast integrerande verksamhet oberoende av flyktingarnas religiö­sa bakgrund, säger Kristina Stenman.

Att man är förföljd för sin religions skull är ett skäl att få flyktingstatus. Men det betyder inte att man kan få förtur framför andra enbart på basen av sin religion, förklarar hon.

"Bra för Guds rike om också muslimer och buddhister kommer till Finland."

"En religiös gemenskap viktig för många"

Samtidigt är religion viktig för många som kommer, säger Marianne Green, som leder MA Porvoo, en mångkulturell, opolitisk, och religiöst obunden förening i Borgå.

– Man vill ha en gemenskap att höra till. Det är ofta lite annorlunda än för många av oss som lite kommer och går i kyrkan, säger hon.

Marianne Green har precis talat med flera som har uppskattat det att kristendomen i Finland som friare än många andra religioner, där man enligt dem hon har talat "inte får göra det ena och inte det andra".

De som har en kristen bakgrund tycker Marianne Green efter sin egen erfarenhet att också verkar ha lättare att integrera sig i det finländska samhället.

– Det är nog vanligare att muslimer oftare blir sittande bland sina egna, säger hon.

”Unken nationalism av politiker”

Pastor Markus Österlund i Andreaskyrkan i Helsingfors ska precis skynda iväg till församlingens matutdelning. Församlingen har ett omfattande nätverk bland invandrare. Vid mathjälpen hjälper många unga från Sri Lanka till. Att de flesta av dem är buddhister spelar ingen större roll i den stora helheten, inte för dem och inte för församlingen.

Guds rike tar emot människor, säger Markus Österlund.

Den katolska kyrkan några kvarter bort närmast sprängs för att så många invandrare har fått ett socialt sammanhang i kyrkan så alla knappt ryms in.

I Markus Österlunds frikyrkoförsamling verkar en kristen grupp från Rwanda. På andra håll i landet har kristna karener, baptister från Burma, kommit fort till rätta genom stöd från små baptistförsamlingar på platser som Esse i Pedersöre.

– De har väl haft en viss fördel i Finland som kristna. Men som jag läser Bibeln kan man inte använda det som argument för att mest ta emot kristna flyktingar. Det är en unket nationalistisk, självisk politik, säger Markus Österlund.

De kristnas kärnuppgift är enligt honom att ta hand om alla och predika budskapet om Jesus Kristus.

– Då ser jag det för Guds rike skull som en stor fördel om det kommer också muslimer och buddhister till Finland. I vår kyrka har vi fått döpa flera muslimer, säger Markus Österlund.

Jan-Erik Andelin


ekumenik. Evangelisk-lutherska församlingars sätt att definiera sig utåt får kritik för att exkludera andra kristna samfund. – Vi ser det från medlemmarnas synvinkel, svarar Stefan Forsén vid Helsingfors kyrkliga samfällighet 8.12.2020 kl. 17:05

rättegång. Österbottens tingsrätt har frikänt Martyskyrkans vänner, dess ordförande Johan Candelin samt den åtalade styrelsemedlemmen från åtalet om penninginsamlingsbrott. 7.12.2020 kl. 15:59

biskopsval. Stiftsdekanen Mari Leppänen har valts till ny biskop i Åbo ärkestift. Enligt det preliminära resultatet fick Leppänen 565 av de avgivna rösterna medan motkandidaten Jouni Lehikoinen 457 fick röster fick i valets andra omgång. 3.12.2020 kl. 14:53

jakobstad. Valet av församlingspedagog i Jakobstad svenska församling rivs inte upp. Församlingsrådet konstaterade i går att beredningen och beslutet gått korrekt till. 3.12.2020 kl. 13:41

begränsningar. Från och med idag får maximalt 20 personer delta i offentliga tillställningar i Österbotten. – I vissa avseenden tvingas vi tänka om, men vi kan dela tro och hopp även om vi inte kan träffas fysiskt, säger Mia Anderssén-Löf, som är kyrkoherde i Nykarleby 2.12.2020 kl. 16:15

Kalender. Rikssvenska Daniel Jakobsson, som jobbar i Matteus församling i Helsingfors, bjuder frikostigt på sig själv så här i adventstid. I en virtuell språkbadskalender öppnar han kalenderluckor, läser det finska innehållet och försöker förstå budskapet. Och allt tog avstamp i ett stort misstag. 2.12.2020 kl. 11:59

adventskalender. För bokstavsillustratören Sofie Björkgren-Näse var uppdraget att skapa en adventskalender lite av en dröm som gick i uppfyllelse. 2.12.2020 kl. 10:05

coronaepidemin. Från och med nästa vecka ska alla gudstjänster i Nyland förrättas i huvudsak utan att församlingsmedlemmar är med i kyrkorummet. 27.11.2020 kl. 18:40

insamling. Rättegången mot Martyrkyrkans vänner, som misstänks för brott mot penninginsamlingslagen, är över. Domen faller den 7 december. – Försvaret vill visa att vi handlat i god tro, säger MKV:s ordförande Johan Candelin. 27.11.2020 kl. 13:59

fastighetsstrategi. När stiftsfullmäktige samlades till distansmöte idag fanns det bara en fråga på agendan: kyrkans fastighetsstrategi, och framför allt planerna på att kyrkan ska göra sig av med det anrika domkapitelshuset i Borgå. – Stiftsfullmäktige i alla stift är samfällt eniga om att fastighetsstrategon bör förkastas, säger stiftsfullmäktiges ordförande Anita Ismark. 26.11.2020 kl. 16:14

Bok. – Vi människor beskriver oss gärna som ”homo sapiens”, den förnuftiga varelsen. Jag vill hävda att vi är den dyrkande varelsen, säger den svenska teologen och författaren Joel Halldorf. 26.11.2020 kl. 14:14

advent. Hurudan adventsperson är du? Är du adventskonservativ eller adventsnjutare – eller kanske adventsagnostiker? 26.11.2020 kl. 13:37

mission. Vad gör du? Hon är en av dem som leder utvecklingen när Finska Missionssällskapet förnyar sin organisation. 25.11.2020 kl. 19:18

förlossningsdepression. Nu, när depressionen börjat lätta, är hon inte samma Rebecka som tidigare. Det är inte en dålig sak. 25.11.2020 kl. 09:50

adventskalender. På grund av ett mänskligt misstag har de adventskalendrar som församlingarna i Helsingfors, Vanda och Grankulla delat ut med veckans nummer av Kyrkpressen fått finskspråkiga insidor. Kalendrarna som delas ut i Esbo är svenskspråkiga både på in- och utsidan. 25.11.2020 kl. 09:47

LIVSBERÄTTELSE. Majla Ståhls blir 90 år i januari. Hon minns när bomberna föll över Vasa, hon minns klasskamraterna som förlorade sina föräldrar och hon minns kärleken. Den stora och stillsamma. 7.12.2023 kl. 10:24

Personligt. Ester Rudnäs önskar att någon berättat för henne att det hör till att det kommer jobbiga perioder i ett äktenskap. Efter snart nio år som gift och sedan hon hittat rätt i yrkeslivet valde hon att berätta om utmaningarna för att hjälpa andra. 5.12.2023 kl. 18:00

jul. 19-åriga Kajsa Sjöström från Mariehamn älskar julen så mycket att hon lyssnar på julmusik året om och gläds över att den affär hon jobbar i inleder julen i oktober. 4.12.2023 kl. 14:29

FMS. Finska Missionssällskapets omställningsförhandlingar innebär att personalstyrkan minskar med 42 årsverken genom uppsägningar och pensioneringar. Den svenska verksamheten påverkas också, men det är ännu oklart i vilken mån. 1.12.2023 kl. 14:23

MIKAEL AGRICOLA MEDALJEN. I samband med Borgå domkapitels jubileumssammanträde förlänade biskop Bo-Göran Åstrand Mikael Agricola-medaljen åt fem personer; Emma Audas, Gun Geisor, Jan-Erik Lindqvist, Stefan Myrskog och Göran Stenlund. Medaljen är avsedd att ges som hedersbetygelse och gåva åt personer som verkat i Mikael Agricolas anda. 1.12.2023 kl. 16:59