Så här tomt en fredag eftermiddag var det inte i församlingscentret i Jakobstad före pandemin, konstaterar förvaltningsdirektör Diana Söderbacka.

"Vi utreder en försäljning" – församlingshem kan bli nytt daghem i Jakobstad

FASTIGHET.

Pedersöre kyrkliga samfällighet utreder en försäljning av det 25 år gamla församlingscentret i Jakobstad. Möjlig köpare är staden, som behöver utrymme för ett nytt stordagis.

5.5.2025 kl. 10:31

Det är fredag och det ekar tomt i det 3 000 kvadratmeter stora församlingscentret i Jakobstad.

– Förr hände det aldrig att det var tomt här en fredag eftermiddag. Före pandemin kunde vi ha två minnesstunder här en fredag. Numera används salarna sällan, säger samfällighetens förvaltningsdirektör Diana Söderbacka.

Sedan 1999 har församlingsverksamheten ändrat form. De stora samlingarnas tid verkar vara förbi.

Gemensamma kyrkorådet har ett beslut på att närma sig både staden Jakobstad och Pedersöre kommun i fastighetsfrågor ifall det finns något som man kan göra tillsammans.

– På tjänstemannanivå har vi diskuterat med staden om detta hus. Inom det här året ska vi besluta om vi ska sälja det eller inte.

Inom staden diskuterar man som bäst framtidens daghemsnätverk. Stadens tjänstemän har räknat ut att församlingscentret skulle rymma tio avdelningar för barn i åldern 1–5 år.

– Vi utreder en försäljning på riktigt. Och enligt Österbottens Tidning verkar staden på riktigt vara intresserade av att köpa.

Samfälligheten har fått en värdering av fastigheten och man har begärt ytterligare en. Värderingen är inte offentlig i detta skede.

Som bäst utreder man sitt utrymmesbehov och i synnerhet sitt behov av församlingscentret. Senast den 31 maj ska församlingsråden och de olika direktionerna meddela gemensamma kyrkorådet hur de tänker i frågan.

– Målsättningen är att minska på våra fastighetskostnader.




Församlingscentret är fortfarande i hyfsat gott skick och inga större renoveringar har gjorts sedan byggnaden togs i bruk 1999.


Det mest akuta renoveringsbehovet gäller fastighetsautomatiken och en del av den kommer att förnyas i år. Utan avskrivningar låg driftskostnaderna för byggnaden på cirka 370 000 euro ifjol.

– Just nu har jag har inga riktiga svar på hur det kommer att bli, om fastigheten säljs, vem som flyttar vart eller om någon alls flyttar.

För tillfället söker man på tjänstemannanivå inga nya utrymmen. Först inväntar man församlingsrådens utlåtanden.

– Tanken är att flytta in i våra övriga fastigheter, främst församlingshemmet i Kyrkostrand. Men dit ryms inte alla. Jag tänker att kyrkorna också kunde användas mera. Stadskyrkan har ju ett perfekt läge mitt i stan, säger Söderbacka.

Frågan är också om tre församlingar – Pedersöre, Jakobstads svenska och finska – kan samsas om Kyrkostrand.

– Den finska församlingen prioriterar stadskyrkan och lägergården Merilä framför församlingscentret. Svenska församlingen har mera smågruppsverksamhet, men inte heller den behöver stora salar.

Cirka 35 personer har egna arbetsrum eller delar arbetsrum med någon i Jakobstads församlingscenter.

– Det är optimalt om alla kan jobba på samma plats också i fortsättningen, med det är knappast möjligt. Frågan är också om alla behöver ha ett eget arbetsrum då allt fler jobbar på distans. Eventuellt måste vi hyra något. Men de utrymmena sitter vi inte fast med, säger hon.

Traditionen att minnesstunderna ska hållas i församlingens utrymmen är fortfarande stark.

– Jag tänker att vi i mån av möjlighet ska hålla minnesstunderna kvar i församlingen.

Det är inte aktuellt att flytta in i Rosenlunds prästgård, som det gått rykten om i staden.

– På tjänstemannanivå har vi sett på det alternativet. Men det är inte lämpligt för våra behov idag, absolut inte som kontorsrum. Jag antar att man i tiderna sålde prästgården för att det inte var ändamålsenligt och det har inte förändrats.


Sticker ur trenden i kyrkan

Biskop Bo-Göran Åstrand har följt med diskussionerna i församlingen där han verkade som kaplan när församlingscentret kom till.

– Jakobstad sticker lite ur den allmänna trenden i kyrkan idag. Trenden är att församlingarna gör sig av med byggnader som är byggda enligt 60- och 70-talsstandard. Jag kommer inte på att man någon annanstans överväger att sälja en modern och funktionell byggnad, säger han.

Innan församlingscentret byggdes 1999 verkade församlingen och samfälligheten på två olika adresser, församlingshemmet på Skolgatan och kontoren på Rosenlundsgatan.

– Då stod valet mellan att renovera Skolgatan eller att bygga nytt. Vi kom till att kostnadsökningen att bygga nytt var så liten och på Skolgatan hade vi aldrig fått samma tillgänglighet.

Åstrand tycker att centret fick en bra placering inom gångavstånd från Jakobstads kyrka och intill parkområdet med begravningsplatsen.

– Redan då såg vi möjligheten med barnverksamheten. Vi sökte tydligt ett område där också barnen skulle känna sig välkomna.

Den bärande tanken var att de tre enheterna, samfälligheten, finska och svenska församlingen, skulle jobba nära tillsammans under samma tak.

– Språkdimensionen lyfte Lappo stift fram som någonting väldigt positivt. Nu som biskop ser jag också vikten av att svenska och finska församlingar verkar under samma tak. Det är otroligt viktigt för kommunikationen att man möts under dagen. Då får man känslan av att dra åt samma håll.

Några detaljerade råd vill biskopen inte ge.

– Jag tar inte ställning till byggnaderna. Men jag tänker att det lönar sig att noga se på vad man har och vad man kan göra av det innan man säljer det. Jag tror inte det lönar sig att flytta från centret och renovera en gammal byggnad. Då är man är tillbaka där vi var i början av 90-talet.

Han påminner om att medlemmarnas behov alltid kommer först. Därefter personalens.

– Vilka rum behöver medlemmarna för att kunna mötas för minnesstunder, dop och samlingar av olika slag? Mycket av det kreativa arbetet bland personalen sker fortsättningsvis på ort och ställe. Sitter de hemma och jobbar tappar de en stor del kreativiteten.

– Fastigheterna bör vara funktionella och tjäna medlemmarna. Utrymmena synliggör församlingen och kyrkobyggnaden, församlingshemmet och begravningsplatsen är identitetsmarkörer för en församling, säger Åstrand.


Är det viktigt att församlingen äger de här markörerna?

– Kyrkorna kan man vanligtvis inte sälja och det är svårt att göra dem till funktionella enheter för daglig verksamhet för personal och medlemmar. Man behöver andra utrymmen. Men inget säger att man måste äga alla utrymmen. För vissa verksamheter kan det vara en fördel att hyra. Vad som är förnuftigt på lång sikt får ekonomerna räkna ut.

– Oberoende hur man gör i Jakobstad har man ett ansvar för att hålla ihop både språkdimensionen och kontaktytan mellan församlingarna och samfälligheten, samt att tänka på medlemmarnas och verksamhetens behov av ändamålsenliga utrymmen.

Text och foto: Johan Sandberg


Han är författare, programledare, bloggande fotbollsfantast och känd kristen krönikör i Sverige. – För att få in min första krönika om tro i Expressen krävdes det en hel del övertalning, berättar Marcus Birro. Nu har han gett ut ett eget evangelium. 6.3.2014 kl. 09:00

Patrik Hagman. Mia Bäck och Patrik Hagman ger i ett långt diskussionsinlägg fram sina tankar kring kyrkans framtid. Varje kris är också möjlighet, konstaterar de. 5.3.2014 kl. 09:05

sexuella minoriteter. Nytt nätverk för förföljda Ett interreligiöst nätverk för personer av olika kön, sexuella inriktningar, identiteter och uttrycksformer grundades i Sydafrika i januari (GIN-SSOGIE). 5.3.2014 kl. 08:59

Ukraina. I lördags vädjade kyrkorna i Ukraina om hjälp och reaktioner på Rysslands inblandning i krisen i landet. 3.3.2014 kl. 15:16

Karleby. I en skrivelse riktad till både det svenska församlingsrådet i Karleby och till domkapitlet i Borgå, uttrycker dryga 150 församlingsbor sitt djupa missnöje över valprocessen inför kyrkoherdevalet i Karleby. 3.3.2014 kl. 15:00

björn vikström. Både staten och kyrkan inser att det börjar vara dags att frångå det gamla systemet, där kyrkan ersätts med den andel ur samfundsskatten. Så kommenterar Björn Vikström ekonomin kring de uppgifter kyrkan sköter åt samhället. 28.2.2014 kl. 12:25

slef. Sedan 2007 har de finska Esboförsamlingarna inte beviljat budgetmedel åt Svenska lutherska evangeliföreningen (Slef) och dess finska motsvarighet, på grund av organisationernas bibelsyn. Nu föreslår Esbo samfällighets gemensamma kyrkoråd, med rösterna 7–6, att bidragen ska återinföras. 28.2.2014 kl. 10:51

dialekt. Våra svenska dialekter kan vara många saker: ett modersmål, ett uttryck för komik eller varför inte ett känslospråk i kyrkan? 28.2.2014 kl. 10:24

idrott. I framtiden ska John Vikström-priset årligen delas ut. Det är kyrkans delegation för motion och idrott som tagit initiativ till priset, som ska tilldelas personer och organisationer som verkat för samarbete mellan kyrka och idrott. 27.2.2014 kl. 10:49

romeo kabwe. För Romeo Kabwe är varje kund en medmänniska som ska bemötas med respekt och kärlek. Tolv år gammal tvingades han fly undan kriget, ensam och utan sin familj. Det var ett extremt hårt sätt att lära sig värdesätta de människor vi har omkring oss. 27.2.2014 kl. 00:00

Kyrkpressen. May Wikström, chefredaktör för Kyrkpressen, hälsar alla med intresse för Svenskfinland, kyrka och samarbete välkomna till ett öppet rådslag i Tammerfors. 26.2.2014 kl. 13:45

hemlösa. Under sportlovsveckan i södra Finland fick trettio hemlösa personer bo i privata hem. Initiativtagaren till projektet Toisenlainen hiiihtoloma (Ett annorlunda sportlov) är Marjaana Toiviainen. 24.2.2014 kl. 12:30

I dag på askonsdagen inleds fastan. På webbsidan ekopaasto.fi kan du hämta inspiration för att ekofasta. 5.3.2014 kl. 00:00

I ett inlägg på Facebook argumenterar biskop Björn Vikström för att kyrkan kunde ge ifrån sig vigselrätten ifall äktenskapslagstiftningen ändras till att omfatta även samkönade par. 21.2.2014 kl. 10:31

UK Stenbäck. Hennes inre politiker vaknade på Ungdomens kyrkodagar. 20.2.2014 kl. 08:44

sammanslagning. Församlingarna i Malax, Petalax och Bergö dras in vid årsskiftet och i stället grundas en ny, tvåspråkig församling, meddelar domkapitlet. 9.3.2022 kl. 12:04

LEDIGA TJÄNSTER. Tjänsten som stiftssekreterare för personalvård vid domkapitlet i Borgå stift har lockat fyra sökande. 7.3.2022 kl. 17:41

Helsingfors. Det blir fel när Helsingfors samfällighet fortsätter ha den lägsta kyrkoskatten i landet och samtidigt lägger ett massivt sparprogram på sina församlingar. Det anser lagfarne assessorn Lars-Eric Henricson vid domkapitlet i Borgå stift, som bevakar den svenska minoritetens intressen. 7.3.2022 kl. 10:43

NÄRSTÅENDEVÅLD. – Misshandel sker bland höginkomsttagare och låginkomsttagare, bland alla yrkesgrupper, religioner och minoriteter. 4.3.2022 kl. 08:36

LEVA. Livet har ljusnat för Ulrika Mylius. Men vägen dit har varit lång och slingrig. Hon berättar om självskadebeteende och självmordsförsök, men också om orubblig vänskap och om hur den där viljan att leva kan återvända. 3.3.2022 kl. 00:00