Påven Franciskus blev 88 år gammal.

Påven är död

katolska kyrkan.

Påven Franciskus är död. Han blev 88 år gammal och dog i sitt hem i morse, meddelade Vatikanen i ett pressmeddelande på annandag påsk.

21.4.2025 kl. 11:46

Påven Franciskus har kämpat med hälsoproblem under vintern vilket föranlett spekulationer om vem som blir nästa påve. I det nummer av Kyrkpressen som utkom under stilla veckan ingick en artikel där Emil Anton och Sara Torvalds spekulerade i vem som kan bli nästa påve. Med anledning av påven Franciskus bortgång återpublicerar vi texten här:

Påven deltog i samreligiösa bönestunder, träffade den shia­muslimska ayatollan Ali al-Sistani och ska enligt sin nyutkomna biografi ha slunkit undan två mordförsök i Irak.


En påve för periferin

För den katolska teologen och skribenten Emil Anton, 38, i Vanda i Finland kan det inte bli annat än plus i boken för Franciskus tolv år som påve.

Emil Antons pappa är syrisk-katolik med rötter i Qara­qush.

– Man talar fortfarande arameiska där, det språk som Jesus talade. Isis fördrev alla kristna från staden, men 25 000 av dem har återvänt och påven blev berörd av hur de har förlåtit terroristerna och bygger upp sina liv på nytt, säger Emil Anton.

Påven bidrog till att man nu årligen firar en dag för religiös tolerans och att de kristnas jul har återinförts som helgdag.

Franciskus har blivit en påve för utkanterna av den katolska kyrkan och talar mycket om periferin.

– Han har inte velat åka till de katolska länderna i Europa, utan mera dit där katolikerna är i minoritet, säger Emil Anton.

Det finns ett tryck på att till exempel Afrika ska få sin egen man som påve. Enbart under Franciskus tid som påve har Afrikas katoliker blivit omkring 105 miljoner fler i antal.


Populär i media, men luddig

Journalisten Sara Torvalds, aktiv katolik från Karis, säger att Franciskus stora intresse för periferin kan göra att nästa påveval kan gå hur som helst.

– I flera hundra års tid har ärkebiskopen i vissa storstäder alltid varit kardinal, men nu är det inte per automatik så. Vissa har bara suttit med sin ärkebiskopstitel men aldrig fått någon röd hatt, säger hon.

Själv är Sara Torvalds inte så belåten med Franciskus pontifikat.

– Han har varit jättepopulär i sekulära medier och gjorde en jättesnabb 24 timmars pr-blitz när han blev vald. Och visst, en massa katoliker är jättenöjda också, men jag hör inte till dem.På många punkter har han varit så luddig, säger hon.

Han ska inte enligt Sara Torvalds vara någon populist, men bara inte vara så noga med detaljerna. Och efteråt vet ingen exakt vad han anser om till exempel samkönade äktenskap, säger hon.

Själv hoppas hon att de liturgiska frågorna ska väga i nästa påvekonklav och att mässan igen ska kunna firas på latin.

– Påven Benedikt XVI tillät den men Franciskus har offentliggjort beslut om att den gamla mässan inte får firas i församlingskyrkor. Men latinet binder ihop seklerna i kyrkan, säger Sara Torvalds.


En svensk påve?

Den 28 februari i år kollapsade Franciskus, 88, på Gemellisjukhuset i Rom efter två veckor av lungsvikt. Läkarna övervägde redan att låta honom dö fridfullt, fri från maskiner, men hans egenvårdare Massimiliano Strappetti hade sista ordet – och Franciskus återvände till livet och Vatikanen.

Den dag Franciskus är borta från påvestolen är ändå mänskligt sett nära. Hans efterträdare kommer att väljas av omkring 140 kardinaler samlade i Rom. Omkring hälften av dem har utsetts av Franciskus, ofta från länder med små katolska gemenskaper: Östra Timor, Mongoliet eller sekulär-lutherska Sverige med kardinal Anders Arborelius.


Filippinare ligger bra till

Det sägs att det inför valet av nästa påve finns ett 20-tal papabili, kyrkomän med den rätta cv:n för att bli valda. Detta trots att biskop Jorge Bergoglio från Argentina som 2013 blev Franciskus inte ska ha hört till dem när han valdes till påve.

Ett av de hetaste tipsen just nu är att kardinalskollegiet kan komma att välja Luis Tagle, 67, från Filippinerna med världens tredje största katolska befolkning om närmare 90 miljoner. Luis Tagle anses vara en utpräglad ”Franciskus II”.

Som en återkommande afrikansk kandidat nämns Peter Turkson, 76, från Ghana. Bland europeiska namn nämns Budapestbiskopen Péte­r Erdö, 72, från Ungern och också Anders Arborelius, 75, från Sverige.

Jan-Erik Andelin


Larsmo. Då pandemin sköt upp en inplanerad kurs valde Boris Salo att spela in kursen i stället. Nu får flera församlingar glädje av den. 20.1.2022 kl. 14:00

Bibel. Som ung smugglade Håkan Nitovuori biblar till Sovjet. I en specialsydd underskjorta bar han iland biblarna i Tallinn. 20.1.2022 kl. 09:43

journalist. Jan-Erik Andelin börjar jobba för Kyrkpressen i februari. De senaste tolv åren har han varit journalist vid HBL. 19.1.2022 kl. 17:25

europa. Via sitt arbete som Svenska Yles medarbetare i Baltikum har Gustaf Antell genom åren fått en god insikt i det politiska läget i Östeuropa. – Jag har ingen större passion för att berätta historier men älskar samtidigt att ge en röst åt dem som inte hörs. 20.1.2022 kl. 06:00

BORGÅ STIFT. Borgå stift har fyra nya präster och en ny diakon. Vi ställde några frågor till dem. 19.1.2022 kl. 13:02

BORGÅ STIFT. På trettondagen vigdes fyra nya präster och en ny diakon i Borgå domkyrka. 11.1.2022 kl. 09:04

ungdomens kyrkodagar. Ungdomens Kyrkodagar (UK) som skulle ordnas i januari 2022 kommer på grund av rådande coronarestriktioner att flyttas fram och hålls istället 21-24 april på Lärkkulla i Raseborg. 10.1.2022 kl. 13:33

Profil. Patrica Strömbäck är ny tf kyrkoherde i Solf. – Solfborna tycker om och värnar om sin församling, tror jag. 5.1.2022 kl. 14:13

diakoni. Runebergs dikt om bonden Paavo och president Kyösti Kallios bön under vinterkriget formulerar den teologi som Leif Galls förespråkar. 4.1.2022 kl. 11:14

FÖRLUST. Mitt under coronapandemin dog Lotta Keskinens syster. – När inser man att någon inte kommer tillbaka? Har jag insett det än? 2.1.2022 kl. 09:14

FÄNGELSEPRÄST. Hanna Backman har gjort resan från en frikyrka i Österbotten via journalistik i Helsingfors och kriminologstudier i England till jobbet som fängelsepräst i Stockholm. Hon har hittat sitt kall. – Det var som att något ploppade ner från huvudet till hjärtat – det här vill jag göra. 31.12.2021 kl. 15:40

NYANSTÄLLNING. Från den 1 februari 2022 förstärker Kyrkpressen den redaktionella bemanningen då Jan-Erik Andelin ansluter till tidningen. Jan-Erik Andelin kommer närmast från KSF Media där han jobbat sedan 2004, bland annat som chefredaktör på Borgåbladet, på Hufvudstadsbladets ledaravdelning samt som tidningens korrespondent i Stockholm. 28.12.2021 kl. 19:34

UTNÄMNING. Barbro Eriksson och Siv Jern har utnämnts till prostar. 16.12.2021 kl. 12:31

SJUKHUSPRÄST. Jessica Högnabba-Akin är ny sjukhuspräst på Kvinnokliniken i Helsingfors. Hennes egna erfarenheter av sjukhus har lärt henne att inte komma med klichésvar vid svåra frågor. 15.12.2021 kl. 15:59

anpassning. Tina Westerlunds jultraditioner har förändrats många gånger om, det har också hennes liv. Sjukdomar, att bli rullstolsbunden och att flytta från ett kärt hem har krävt stor anpassningsförmåga. – Jag hoppas mina barn har sett att det går att komma igenom svårigheter. 15.12.2021 kl. 10:32

LIVSBERÄTTELSE. Han trodde att han var immun mot den sektliknande församlingens manipulation. – Jag trodde att jag kunde hålla mitt huvud kallt. Ändå drogs jag in i församlingen på grund av min tro och mina sårbarheter, säger David Sandström. 14.8.2024 kl. 08:00

NEDSKÄRNING. Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag. 14.8.2024 kl. 08:50

kyrkomusik. Eric-Olof Söderström, 67, lämnar i vinter kantorsjobbet i Borgå med en lång karriär inom musiken bakom sig. All framgång är inte bara begåvning, råder han i dag sitt unga jag. 14.8.2024 kl. 14:00

UNGA MÄN. De unga är mer toleranta till tro och andlighet. Få betraktar sig själva som troende, men gör de det är de allt oftare unga tonårspojkar. Det visar den nyaste Ungdomsbarometern. 13.8.2024 kl. 10:00

KYRKA OCH STAT. Saxen går i statens miljoner till kyrkan. För arbetet gör med begravningsplatser och historiska byggnader ser kyrkan plötsligt ut att få 20 miljoner mindre betalt. En rättvisefråga, anser kyrkans kanslichef Pekka Huokuna. Kyrkfolket betalar en allt större andel av gravplatser för den trejdedel av finländarna som inte hör till kyrkan. 12.8.2024 kl. 12:30