Matias Nykänen, Ari Salakka och Per Ehrström med barnen Manu, Kasper och Aune är tvåspråkiga i olika grad, men kommer gärna till det gemensamma familjecaféet.

Morgongröt och bekanta på två språk – det tvåspråkiga familjecaféet på Drumsö är i full gång

Helsingfors.

Det är fredag förmiddag och full fart i Drumsö kyrkas småbarnsutrymmen: stora och små leker, pratar, äter gröt, eller springer runt i gympasalen. Johannes församlings och Lauttasaaren seurakuntas nya tvåspråkiga familjecafé är i full gång.

11.3.2025 kl. 13:37

Det är praktiskt att kunna äta frukost här och träffa bekanta. Vi är en tvåspråkig familj så för oss är det naturligt att byta mellan språken, berättar Per Ehrström som kommit till caféet med dottern Aune den här dagen.

– Jag är glad åt att det ordnas tvåspråkig verksamhet, sådan får det gärna finnas mera av. Dessutom är det bra att utrymmena kommer till användning, det är fina utrymmen.

Oscar Storgårds är Johannes barnledare på plats den här dagen. Han tycker samarbetet är jättefint.

– Då jag pratar svenska med någon här kommer andra ofta fram och börjar prata svenska med oss de också. På Drumsö finns många familjer som talar både svenska och finska; vi hade just en intressant diskussion med några föräldrar om hur man förverkligar tvåspråkigheten i praktiken i just sin familj. Dessutom blir vi från Johannes bekanta med de familjer som annars i huvudsak deltar i Lauttasaaren seurakuntas verksamhet. Det är alltid roligt, inspirerande och givande att träffa nya familjer som är aktiva inom barnverksamheten.


Rolig krydda

Den tydliga tvåspråkigheten på ön är också finskspråkiga Matias Nykänen och Ari Salakka medvetna om.

– Jag kommer från en ort mitt i landet, den har inte ens ett namn på svenska, skrattar Matias. Här i Helsingfors har jag vant mig vid att folk byter språk lite när som helst, det händer både på fritiden och på jobbet. Själv förstår jag bara enstaka svenska ord, men tvåspråkigheten är en rolig krydda i livet.

Ari kommer från Esbo och är uppvuxen med svenska och finska runt sig.

– Min guddotter och flera av mina vänner talar också svenska, så det är en naturlig del av mitt liv, berättar han.

Johannes församlings ledare inom småbarnspedagogik, Helena Hollmerus, berättar att det här är Johannes första tvåspråkiga barn- och familjeverksamhet.

– Jag är verkligen jätteglad åt den. Initiativet kom från Lauttasaaren seurakunta och vi nappade genast på. De har märkt att många familjer som går hos dem är tvåspråkiga.

– Det här är ett bra sätt för oss att närma oss varandra nu när församlingarna har gemensamma utrymmen. Att samarbeta med deras personal är lätt och roligt, alla är så hjälpsamma och snälla. Gruppen består av kring 70 barn och vuxna och är därmed mycket större än de grupper vi har andra dagar i veckan, men det är en trevlig grupp. Allt bara fungerar och rullar på.


Bjuder in till mera tvåspråkighet

Helena berättar att Johannes församling kontaktat andra församlingar, bland annat Paavalin seurakunta, med förslag om liknande samarbeten, och hoppas få napp så småningom.

– Vi skulle gärna ha en svenskspråkig ledare med på något redan etablerat familjecafé, till exempel i Berghäll. Ny verksamhet har vi inte resurser att bygga upp.

Men än så länge är Helena glad åt samarbetet på Drumsö.

Hit har också Johannes vårdlediga kanslist Ingrid Björkskog med dottern Freya hittat.

– Vi tycker om det här familjecaféet. Här är mycket folk och utrymmet är stort, så det finns många roliga leksaker och mycket att göra. Språkbad får vi också.

Text: ULRIKA LINDBLAD


kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54