”Genom släktforskningen har en ny värld med berättelser öppnat sig för mig”

Kolumn.

I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer.

11.3.2025 kl. 13:30

Ogärna ville jag göra mig märkvärdig genom att berätta den långa historien med Afrikaspåret. Istället svarade jag att mina föräldrar bor i Mellannyland eller att jag är född i Esbo, trots att min släkt inte har minsta anknytning till dessa orter.

Länge tyckte jag att jag kunde liknas vid en ampelväxt med luftrötter, istället för en perenn med djupa rötter. Mig kunde man flytta mellan fönster, eller från ett hus till ett annat, med luftrötter där jag råkade hamna. Känslan av rotlöshet var påtaglig långt upp i medelåldern.



Släktforskningshobbyn började när jag i stundens inspiration sökte upp kyrkböcker på nätet och hittade farfars farfars namn i kommunionboken. Men några klick öppnade sig en ny värld. Logiken i anteckningarna var så tydlig att jag på några timmar kunde rita ut generationer av släktingar. Släktforskarföreningar har gjort de flesta handlingar lätttillgängliga för alla, långt innan digiterande blev obligatoriskt för församlingarna. Numera kan man läsa kyrkböckerna och skattelängderna bekvämt i hemsoffan.

"Berättelser om människor som byggt sitt liv och rest sig efter motgångar.”

Genom släktforskningen har en ny värld med berättelser öppnat sig. Berättelser om människor som byggt sitt liv och rest sig efter motgångar. Berättelser om människor som vågat ta båten, tåget eller studenten. Och om människor som låtit sig inspireras av ny teknik och nya tankar och andliga vindar.



Under resan har känslan av rotlöshet försvunnit. Numera har jag hundratals personer i mitt släktträd. Det har visat sig att rötterna har spridning i hela Svenskfinland med starka utstickare i Savolax och Tavastland. Under ytan av det urbana samhället vet jag nu att mina rötter ligger djupt i den finska myllan.

Åsa Westerlund är överläkare samt barnbarns barnbarns barnbarns barnbarn till Katarina från Pörsänmäki.


KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00

STIFTSFULLMÄKTIGE. Anita Ismark fortsätter leda stiftsfullmäktige. Missnöje med att den konservativare kandidatlistan blev illa representerad i personvalen. 30.5.2024 kl. 18:45

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37