Så här såg det ut när Replot fick en kyrkoherde för fem år sedan. Nu sökes en ny med ljus och lykta.

Hjälper pengar jakten på herdar? Kanske.

PRÄSTBRIST.

På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men
lönen spelar helt klart en roll.

20.2.2025 kl. 12:00

En prästkatastrof har förutspåtts i Borgå stift länge – prästbristen tippades bli akut när de stora åldersklasserna gick i pension. Men det gick mycket bättre än väntat.

– Pensioneringsvågen med de stora årskullarna börjar vara över nu. Det finns en del öppna kaplans- och församlingspastorstjänster också nu, men oftast går det ganska jämnt ut, säger Linus Stråhlman, notarie vid domkapitlet i Borgå stift.

Däremot är det brist på präster som kan vikariera om en präst av någon orsak är tjänstledig i några månader.

– Det är utmanande.



Linus Stråhlman är notarie vid domkapitlet.

Kyrkoherdebristen är också akut – men bara i vissa församlingar. I Österbotten har exempelvis herdetjänsterna i Replot och Larsmo utannonserats flera gånger utan att de fått någon sökande.

– Det finns ett begränsat antal präster som är behöriga för en kyrkoherdetjänst och är i ett sådant livsskede att de har möjlighet att flytta från en ort till en annan, säger Stråhlman.

Kyrkoherdetjänsten i Larsmo jobbar domkapitlet på i samarbete med församlingen. Herdetjänsten i Replot utannonserades på nytt i december.


Finns det en gemensam nämnare för församlingar som har svårt att hitta en kyrkoherde?

– Jag skulle inte säga det, svarar Stråhlman.

– Alla tjänster har för- och nackdelar. I Larsmo finns både skärgård och landsbygd, ekonomin är i skick och församlingen aktiv. Där är det många som deltar både i församlingen och i bönehusen. Replot är en liten skärgårdsförsamling, men den är välskött och ekonomin är i skick. Kyrkoherden där skulle gärna få vara mångsysslare. Det finns sökande som gärna vill jobba i en liten församling.

Också på Åland har det varit knepigt med herdetjänsterna. Eckerö-Hammarland har nu fått en tf kyrkoherde som sköter tjänsten i ett år från maj. Församlingen i Brändö-Kumlinge sköter Mari Puska, kyrkoherde i Mariehamn, nu vid sidan av sin egen tjänst.

– Brändö-Kumlinge är en av de första församlingarna på listan över sådana som står inför en strukturförändring.


Det handlar om pengar

Ett evigt problem med prästtjänsterna är pengar. Med tanke på att prästjobbet kräver en magisterexamen är lönen inte särskilt hög.

– Medlemmarna i domkapitlets plenum har aktivt fört fram att församlingarnas lönepolitik borde vara tydligare, mer öppen och genomskinlig. Det ska vara tydligt vad prästen får för lön. Det är församlingen som definierar lönenivån och arbetsmarknadsverkets gaffel är ganska bred. Vi kan bara lägga in fromma önskemål.

Linus Stråhlman påpekar att församlingen alltid kan välja att betala mer än miniminivån.

– Vi märker att kyrkoherdetjänster i mindre församlingar där man gått in för att skruva upp lönen har fått fler sökande. Man kanske tänker att det är ett heligt jobb att jobba inom kyrkan, men pengar spelar helt klart en roll. Präster är ju bara människor. Församlingarna kan styra ganska mycket med sin egen lönepolitik.

Olika församlingar kan alltså betala olika summor för samma jobb. Skillnaden kan vara så mycket som 500 euro.

– Det kan kännas lite orättvist.

En annan sak som enligt Stråhlman påverkar antalet sökande är hur tydlig arbetsbilden är.

– Det är definitivt bättre om en präst i förväg vet om hen i huvudsak ska jobba med förrättningar, konfirmandarbete eller mer diakonalt.


Är mer lön ett alternativ?

Kyrkoherdetjänsten i Replot är placerad i kravgrupp K20 enligt Kyrktak, som är det avtal arbetstagar- och -givarparterna har om löner i kyrkan. Det innebär en lönespridning på mellan cirka 4617 euro till 5786 euro.

– I lönen beaktas bland annat församlingens storlek. Med större församling ökar antalet anställda och mängden administration, säger ekonomichef Kari Harju vid Korsholms kyrkliga samfällighet. Det är han som bereder frågan gällande herdelönen i Replot, efter att församlingen valt kyrkoherde.

– Kyrkoherdarna i vår samfällighet ligger redan i den övre delen av gaffeln gällande lön. Vi har velat ha en enhetlig policy i lönebildningen.

Men ifall gemensamma kyrkorådet skulle vilja det kunde de välja att frångå beredningen och stanna för en högre lön.


Tycker du att det skulle vara en lösning att höja på lönen?

Kari Harju är tyst en stund – sedan svarar han att han inte vill uttala sig bara om kyrkoherdarnas lön. Han måste tala för alla.

– Vi har inte brist bara på präster och kyrkoherdar, vi har svårigheter att hitta behöriga anställda i alla yrkesgrupper. Och en orsak är att lönerna i kyrkan inte är höga.

Frågan om en tjänstekategori ska lyftas fram framför en annan är en värderingsfråga som han ger över till de förtroendevalda, säger han.

Han tror också att annat än lönen spelar in när en ort söker kyrkoherde.

– Det handlar om attraktionskraft i regionen. Hur många sökande får studieplatser i området? Hur attraktivt är det att studera till exempel teologi? Det är inte bara lönen som avgör. Men det är klart att lönerna i kyrkan inte klarar av att konkurrera med många andra branscher.

Text: Sofia Torvalds


Personligt. Elina Sagne-Ollikainen lärde sig tidigt att en människas tid här på jorden tar slut. – Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått väl. 25.5.2022 kl. 12:15

ANDETAG. Louise Häggström och hennes man valde att säga upp sig från sina jobb och flytta till Bergen, en stad i ett land de aldrig besökt tidigare. Hon bloggar på Andetag-bloggen på Kyrkpressens sajt. 24.5.2022 kl. 08:26

LÄGER. I slutet av juli ställs Sabina Wallis inför sitt eldprov: att vara lägerledare vid sommarlägret i Pieksämäki. Själv har hon varit där varje sommar sedan hon var ett halvt år. 23.5.2022 kl. 18:00

TJÄNST. Domkapitlet har fått in fem ansökningar till tjänsten som stiftsdekan. För jobbet, i vilket man framför allt lägger upp prästernas fortbildning, presenterar de sökande olika meriter. De "kan Åbo Akademi", "kan regnbågsfolket" eller "kan dialogen med väckelserörelserna". 20.5.2022 kl. 16:20

domkapitlet. Domkapitlet ändrar på hur församlingspastorerna tillsätts. 19.5.2022 kl. 15:57

FÖRSAMLINGSSAMMANSLAGNING. Den föreslagna nya församlingen, som ska bestå av Malax, Petalax och Bergö församlingar, verkar inte kunna heta något där ortnamnet Malax ingår. 18.5.2022 kl. 15:56

FÖRSAMLINGSVALET. Låt inte studier och andra framtidsplaner hindra dig från att ställa upp i församlingsvalet, säger Nicolina Grönroos. 16.5.2022 kl. 13:11

GAMMAL KYRKA. Björnholmens kyrka i Jakobstad hade varit till salu i ett år innan någon vågade ta sig an projektet. De som vågade är Lars och Monica Granlund. De såg möjligheter i byggnaden. 12.5.2022 kl. 15:41

FÖRSVAR. Carolina Lindström är kyrkoherde på Åland och underlöjtnant i 
reserven. Hon känner att folk plötsligt insett att försvarsmakten behövs till något. 12.5.2022 kl. 12:03

RELIGIONSLÖSHET. Finlandssvenska kulturkretsar i Helsingfors utropade på 1900-talet religionen som ett etablerat hyckleri. Men ingen har forskat i hur religionslösheten har nedärvts privat i familjer. Som när skådespelaren Tobias Zilliacus växte upp. 11.5.2022 kl. 19:00

Blogg. – Vi hoppas få fler läsare och ny luft under vingarna på Kyrkpressens plattform, säger Nina Österholm vid Helsingfors kyrkliga samfällighet. 11.5.2022 kl. 12:02

gospel. Gospelkören His Master’s Noise tar farväl av dirigenten Elna Romberg med en hejdundrande konsert med gästartisten Gladys del Pilar från Sverige. 10.5.2022 kl. 15:52

SYDÖSTERBOTTEN. Biskoparna Bo-Göran Åstrand i Borgå och Matti Salomäki i Lappo har kallat kyrkoherdarna och ledande förtroendevalda i Närpes, Kristinestads svenska och finska församlingar till ett möte i Närpes den 2 juni. Till mötet kommer biskoparna med frågor och inte med svar. 6.5.2022 kl. 16:52

KYRKOMÖTET. Biskop Teemu Laajasalo har skrivit tv-sketcher i sina dagar. Med en viss glimt i ögat luggade han kyrkan för att ha gått vilse i sin egen djungel av projekt och processer. Och kyrkomötet applåderade. 6.5.2022 kl. 13:45

KRIGET I UKRAINA. Den rysk-ortodoxa kyrkan har introducerat tanken om ett rättfärdigt, heligt krig i Ukraina. Samtidigt lämnas många av de stupade kvar på slagfältet. Finland lärde sig under sina krig hur viktigt det är för moralen att sända stupade soldater hem. Är det här en princip som det ryska krigsmaskineriet ignorerat? 28.4.2022 kl. 10:41

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06