Så här såg det ut när Replot fick en kyrkoherde för fem år sedan. Nu sökes en ny med ljus och lykta.

Hjälper pengar jakten på herdar? Kanske.

PRÄSTBRIST.

På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men
lönen spelar helt klart en roll.

20.2.2025 kl. 12:00

En prästkatastrof har förutspåtts i Borgå stift länge – prästbristen tippades bli akut när de stora åldersklasserna gick i pension. Men det gick mycket bättre än väntat.

– Pensioneringsvågen med de stora årskullarna börjar vara över nu. Det finns en del öppna kaplans- och församlingspastorstjänster också nu, men oftast går det ganska jämnt ut, säger Linus Stråhlman, notarie vid domkapitlet i Borgå stift.

Däremot är det brist på präster som kan vikariera om en präst av någon orsak är tjänstledig i några månader.

– Det är utmanande.



Linus Stråhlman är notarie vid domkapitlet.

Kyrkoherdebristen är också akut – men bara i vissa församlingar. I Österbotten har exempelvis herdetjänsterna i Replot och Larsmo utannonserats flera gånger utan att de fått någon sökande.

– Det finns ett begränsat antal präster som är behöriga för en kyrkoherdetjänst och är i ett sådant livsskede att de har möjlighet att flytta från en ort till en annan, säger Stråhlman.

Kyrkoherdetjänsten i Larsmo jobbar domkapitlet på i samarbete med församlingen. Herdetjänsten i Replot utannonserades på nytt i december.


Finns det en gemensam nämnare för församlingar som har svårt att hitta en kyrkoherde?

– Jag skulle inte säga det, svarar Stråhlman.

– Alla tjänster har för- och nackdelar. I Larsmo finns både skärgård och landsbygd, ekonomin är i skick och församlingen aktiv. Där är det många som deltar både i församlingen och i bönehusen. Replot är en liten skärgårdsförsamling, men den är välskött och ekonomin är i skick. Kyrkoherden där skulle gärna få vara mångsysslare. Det finns sökande som gärna vill jobba i en liten församling.

Också på Åland har det varit knepigt med herdetjänsterna. Eckerö-Hammarland har nu fått en tf kyrkoherde som sköter tjänsten i ett år från maj. Församlingen i Brändö-Kumlinge sköter Mari Puska, kyrkoherde i Mariehamn, nu vid sidan av sin egen tjänst.

– Brändö-Kumlinge är en av de första församlingarna på listan över sådana som står inför en strukturförändring.


Det handlar om pengar

Ett evigt problem med prästtjänsterna är pengar. Med tanke på att prästjobbet kräver en magisterexamen är lönen inte särskilt hög.

– Medlemmarna i domkapitlets plenum har aktivt fört fram att församlingarnas lönepolitik borde vara tydligare, mer öppen och genomskinlig. Det ska vara tydligt vad prästen får för lön. Det är församlingen som definierar lönenivån och arbetsmarknadsverkets gaffel är ganska bred. Vi kan bara lägga in fromma önskemål.

Linus Stråhlman påpekar att församlingen alltid kan välja att betala mer än miniminivån.

– Vi märker att kyrkoherdetjänster i mindre församlingar där man gått in för att skruva upp lönen har fått fler sökande. Man kanske tänker att det är ett heligt jobb att jobba inom kyrkan, men pengar spelar helt klart en roll. Präster är ju bara människor. Församlingarna kan styra ganska mycket med sin egen lönepolitik.

Olika församlingar kan alltså betala olika summor för samma jobb. Skillnaden kan vara så mycket som 500 euro.

– Det kan kännas lite orättvist.

En annan sak som enligt Stråhlman påverkar antalet sökande är hur tydlig arbetsbilden är.

– Det är definitivt bättre om en präst i förväg vet om hen i huvudsak ska jobba med förrättningar, konfirmandarbete eller mer diakonalt.


Är mer lön ett alternativ?

Kyrkoherdetjänsten i Replot är placerad i kravgrupp K20 enligt Kyrktak, som är det avtal arbetstagar- och -givarparterna har om löner i kyrkan. Det innebär en lönespridning på mellan cirka 4617 euro till 5786 euro.

– I lönen beaktas bland annat församlingens storlek. Med större församling ökar antalet anställda och mängden administration, säger ekonomichef Kari Harju vid Korsholms kyrkliga samfällighet. Det är han som bereder frågan gällande herdelönen i Replot, efter att församlingen valt kyrkoherde.

– Kyrkoherdarna i vår samfällighet ligger redan i den övre delen av gaffeln gällande lön. Vi har velat ha en enhetlig policy i lönebildningen.

Men ifall gemensamma kyrkorådet skulle vilja det kunde de välja att frångå beredningen och stanna för en högre lön.


Tycker du att det skulle vara en lösning att höja på lönen?

Kari Harju är tyst en stund – sedan svarar han att han inte vill uttala sig bara om kyrkoherdarnas lön. Han måste tala för alla.

– Vi har inte brist bara på präster och kyrkoherdar, vi har svårigheter att hitta behöriga anställda i alla yrkesgrupper. Och en orsak är att lönerna i kyrkan inte är höga.

Frågan om en tjänstekategori ska lyftas fram framför en annan är en värderingsfråga som han ger över till de förtroendevalda, säger han.

Han tror också att annat än lönen spelar in när en ort söker kyrkoherde.

– Det handlar om attraktionskraft i regionen. Hur många sökande får studieplatser i området? Hur attraktivt är det att studera till exempel teologi? Det är inte bara lönen som avgör. Men det är klart att lönerna i kyrkan inte klarar av att konkurrera med många andra branscher.

Text: Sofia Torvalds


profilen. Såväl biskopen som ett antal kyrkoherdar och akademiker känner honom som sin religionslärare. Egentligen ville han bli biolog, men många små ögonblick stakade ut vägen till Sursikbacken. 21.12.2019 kl. 17:15

Familjejul. Kompromiss är julens ledord nummer ett, säger prästen och familjeterapeuten Maria Sundblom Lindberg. 19.12.2019 kl. 00:01

julfirande. Eva Biaudet läser julevangeliet varje jul. Hon tilltalas av moderskärleken, men påminns också om att Maria, Josef och det nyfödda barnet var en familj på flykt. 19.12.2019 kl. 00:01

profilen. Som tonåring ville Elefteria Apostolidou byta tillbaka till den ortodoxa kyrkan som hon döpts i. Men istället blev hon konfirmerad, blev hjälpledare, skrev religion i studenten och sökte in till teologin. En måndagsmorgon i butikskassan visste hon: Jag vill bli präst. 16.12.2019 kl. 16:13

Depression. Vi är alla beroende av något, vi är alla missbrukare, säger Matti Aspvik. 13.12.2019 kl. 17:25

präst. Han var pastor i en uppmärksammad och framgångsrik pingstförsamling i Malmö. Men ändå saknades något. Det var startskottet för en resa som ledde till Luther och till Evangeliska-Fosterlands Stiftelsen, EFS. Idag är Magnus Persson prästvigd och anställd av EFS. 13.12.2019 kl. 16:05

Esse. En donation på ett sexsiffrigt belopp av två privatpersoner har gett församlingshemmet i Esse en orgel. 13.12.2019 kl. 11:12

film. I Guds namn är en film om den lilla människan som farit illa i den ståtliga institutionen – och som trettio år senare kämpar för upprättelse och för att rättvisa ska skipas. 13.12.2019 kl. 15:28

julklappar. Julklapparna måste inte vara ett hot mot miljön eller plånboken, säger den gröna bloggaren Julia Degerth. Men hon vet att det inte är en enkel fråga. 12.12.2019 kl. 15:11

profilen. Jonas Jansson tycker om att prata med Gud och med sina grannar. Han skulle vilja att alla fick känna sig duktiga och fina. – Det viktigaste är att visa omtanke och bära varandras bördor. 13.12.2019 kl. 12:56

förtjänstmedalj. Kyrkostyrelsen har beviljat Pro ecclesia-utmärkelse till fyra personer. En av dem är Stina Lindgård som är kyrkoherde i Agricola svenska församling. 10.12.2019 kl. 17:28

lediga tjänster. Två tjänster har varit lediganslagna i stiftet och en sökande vardera. 10.12.2019 kl. 16:45

julafton. I Matteus och Petrus församlingar sträcker sig julaftonens gemenskap ännu längre än julbönen. I Matteus firar man tillsammans i kyrkan och i Petrus hemma hos kyrkoherden. 12.12.2019 kl. 00:01

samlare. Man ska inte samla skatter på jorden, men tänk om sakerna är terapi, lek, möten och känslobehållare? 7.12.2019 kl. 11:13

Borgå. Borgå kyrkliga samfällighets omstridda fastighetsstrategi har återremitterats till gemensamma kyrkorådet. – Nu får församlingsråden i lugn och ro säga vad de tycker om fastighetsläget, säger domprosten Mats Lindgård. 5.12.2019 kl. 15:42

HÖSTDAGARNA. Årets Höstdagar arrangeras det här veckoslutet i Toijala. Årets tema är "Kamp". Dagarna bjuder på traditionellt upplägg med verkstäder, café, musik, show, mässor, andakter, glada människomöten, bön, gemenskap och skratt. 4.11.2023 kl. 15:52

Kolumn. Jag slogs en morgon av hur mycket det finns att förundras över när sommar går över till höst och höst till vinter. Färgerna, dofterna, tystnaden. Det är något speciellt när naturen skiftar och går in i en annan säsong. Det påminner mig om att världen och livet har en rytm att följa. 6.11.2023 kl. 08:00

Stiftsdagar. Firandet av Borgå stifts 100-årsjubileum kulminerade i en festmässa i Borgå domkyrka. Kyrkpressen frågade några festdeltagare vad de tyckte mest om under stiftsdagarna i Borgå – och vad de tror om de följande 100 åren. 29.10.2023 kl. 15:22

Kolumn. På vägen till kyrkan möter jag tiggare och brödköer. Nyheterna har påmint mig om krig, människor på flykt, ensamhet, våld i hemmen och om hur dåligt vår underbart vackra planet mår. Det gör ont och jag känner mig maktlös. Helst skulle jag stänga ut alltsammans, leva i min egen bubbla, sluta bry mig. 28.10.2023 kl. 21:38

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Att Borgå stift finns är ingen självklarhet, det hängde på ett hår. När stiftet inledde firandet av sitt 100-årsjubileum i Borgå idag, fredag, diskuterades bland annat behovet av en plats där vi kan träna på att se på saker från olika håll. 27.10.2023 kl. 18:29