– Som skådespelare gör vi kött av berättelser om vad det att vara människa, säger Anna Hultin.

Anna Hultin: ”Jag vill inte rynka på näsan åt vad det är att vara människa”

Personligt.

– Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin.

18.2.2025 kl. 10:13

Skådespelaren Anna Hultin förlorade sin pappa när hon var 17 år och sin mamma när hon var 25 år.

– Det har präglat mig jättemycket. Någonstans förstod jag väldigt tidigt att jag var nästa i raden. Jag förstod också tidigt att livet tar slut. Det finns ingenting som heter att någon är döende. Från det ögonblick vi föds är vi alla på väg mot döden. Men vi lever tills vi inte längre andas. Jag tänker att det handlar om att våga leva. Våga vara sig själv, våga utvecklas.

När hennes föräldrar dog tänkte att hon att hon måste leva här och nu hela tiden, utan att fundera på morgondagen.

– Men idag tycker jag att det där uttrycket ”Lev idag som om du skulle dö imorgon, men planera som om du skulle leva för evigt” är klokt. Man behöver båda delarna.


Innebörden av att vara människa

Anna Hultin hör till kyrkan.

– Jag ser mig själv som både andlig och pragmatisk. Jag är inte ateist, men jag är heller inte djupt troende.

Hon är öppen för att det finns något större än vi.

– Jag var med när både min mamma och pappa dog. Jag tycker att det är självklart att kroppen är vårt tempel under vår tid på jorden, men att själen är något annat. Om energi inte kan försvinna, vad händer då med själen? Jag vet inte. Men jag tror att något finns kvar.

Jag tycker att det är självklart att kroppen är vårt tempel under vår tid på jorden, men att själen är något annat. Om energi inte kan försvinna, vad händer då med själen?

– Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa. Inte rynka på näsan åt vad det är att vara människa. I mitt arbete tycker jag att det viktigaste är att inget mänskligt är mig främmande.

Hon förstår inte varför vi lägger ner så mycket tid på att gräla, att skapa osämja, att hävda oss själva.

– Livet är kort. Vi har inte obegränsat med tid. Jag tycker att det är viktigt att man förstår att vårt liv är här och nu och inte tänker ”skit i det, i himlen blir vi alla förlåtna”.




Anna Hultin förstår inte varför vi lägger ner så mycket tid på att gräla, att skapa osämja, att hävda oss själva.




Du har haft en lång karriär. Vilket är ditt mest minnesvärda ögonblick?

Hon funderar länge.

– Kanske när jag spelade Ronja Rövardotter. Jag var den första Ronja på scen, och i publiken satt både Astrid Lindgren och Tove Jansson. Då kände jag verkligen historiens vingslag. Det var min första stora roll. Jag blev färdig från teaterhögskolan när jag var 21, eftersom jag började så tidigt.

Jag var den första Ronja på scen, och i publiken satt både Astrid Lindgren och Tove Jansson. Då kände jag verkligen historiens vingslag.

Har du någonsin varit trött på ditt yrke?

– Nej, aldrig. Men jag är gärna ledig ibland. Jag har inget behov av att jobba hela tiden. Många frågar hur jag orkar upprepa samma sak kväll efter kväll. Men det är aldrig exakt samma. Jag är en annan person varje dag, publiken är annorlunda varje gång.

– Jag tycker att skådespeleri handlar mycket om att genom upprepning hitta en djupare essens. Det är en process, och därför blir det aldrig tråkigt. Som skådespelare gör vi kött av berättelser om vad det att vara människa, på olika sätt.



– Nya treåringar kommer hela tiden, och så känns det också med klimakteriet. Medvetenheten är ändå större nu än när jag började skriva om ämnet. Lite fler pratar om klimakteriet och dess påverkan på hälsa, arbetsliv och välmående.



Du har blivit Svenskfinlands främsta utbildare i klimakteriet. Vad tycker du om den beskrivningen?

– Jag har ingenting emot det, men det är ingenting som jag har sökt. Jag brinner verkligen för ämnet och vill att hela samhället, inte bara kvinnor, ska förstå den här livsfasen bättre.

Med den humoristiska monologen Är det hett här? har hon satt klimakteriet på kartan i Svenskfinland, med början år 2021. I dag har hon spelat pjäsen så mycket som 130 gånger.

– Det är lite som en dagispjäs. Nya treåringar kommer hela tiden, och så känns det också med klimakteriet. Vi börjar bli ganska bra på att ta i beaktande att människor har mens, men inte ens där har vi kommit tillräckligt långt. Medvetenheten är ändå större nu än när jag började skriva om ämnet. Lite fler pratar om klimakteriet och dess påverkan på hälsa, arbetsliv och välmående. Jag önskar att arbetsplatser skulle förstå vikten av att inkludera gynekologi i företagshälsovården. Fortfarande saknas åtgärder för att förbättra situationen för kvinnor. Det borde vi göra något åt.

Monologen kombinerar allvar och fakta med humor. För Anna Hultin är humor i livet A och O.

– Att kunna skratta, även åt svåra saker, är livsviktigt. Man ska inte skratta åt andra, men att skratta tillsammans kan lätta på trycket. Det gör det lite lättare att vara människa.


Anna Hultin

– Född i Helsingfors, bor i en gammal gård i Sibbo. Till familjen hör hennes kanadensiska man, tre vuxna barn och en svart labrador.

– Har jobbat på Svenska Teatern sedan hon var 21 år. Är aktuell med farsen ”En lysande idé” och monologen ”Är det hett här?”. I höst har hon huvudrollen som Gunnel i Milja Sarkolas nyskrivna pjäs ”Förgät mig”.




Anna Hultin är aktuell med farsen ”En lysande idé” på Svenska Teatern. FOTO: CATA PORTIN




Text och foto: Christa Mickelsson


Lärkkulla. – Jag har varit Lärkkulla trogen i princip under hela mitt arbetsliv och kan med fog säga att jag känner Lärkkulla och dess verksamhet väl, säger Juhani Jäntti. 29.10.2020 kl. 08:44

dans. Dans är inget kristna i historien hållit på med – eller? Laura Hellsten grävde och hittade både spår av dans i den medeltida kyrkan och forskare som förnekade dess existens. 28.10.2020 kl. 16:01

Väståboland. Anna-Greta Sandell sköter gravarna på Nötö och är begravningsentreprenör i Pargas. Jobbet har gjort att hon ser annorlunda på döden, men allra mest på livet. 28.10.2020 kl. 13:51

lägerverksamhet. Coronasituationen får församlingarna att stänga lägergårdarna åtminstone fram till årsskiftet – men Matteus församling ordnar läger på annat håll. 27.10.2020 kl. 14:38

familjeliv. Väldigt få människor har liv där allt går som man tänkt, säger Sandra Holmgård. 28.10.2020 kl. 10:00

Höstdagarna. I år ordnas Höstdagarna virtuellt. Dagarna brukar samla hundratals ungdomar varje höst. – Det var både ett svårt och lätt beslut, säger Patricia Högnabba. 26.10.2020 kl. 16:01

dataintrång. Vi för inga anteckningar om själavårdssamtal, säger diakoniarbetare Ann-Christine Wiik på tal om dataläckan vid vårdbolaget Vastaamo. 26.10.2020 kl. 12:40

FDUV. Nalle Öhman tilldelas Sigfrid Törnqvist-priset för att han på ett banbrytande sätt utvecklat samspelet med personer med intellektuell funktionsnedsättning. Sigfrid Törnqvist-priset är instiftat av FDUV:s styrelse. 24.10.2020 kl. 11:00

vigsel. Biskoparna är eniga om det att man utdelar varningar till präster som viger par av samma kön inte är rätt väg att gå. 22.10.2020 kl. 13:48

Kaplansval. Det uppskjutna kaplansvalet i Houtskär fortsätter att dela åsikterna. Ordföranden i kapellrådet betecknar det som en delseger. Kyrkoherden frågar sig om det är juridiskt hållbart. Och domkapitlet hänvisar till kyrkoordningen. 22.10.2020 kl. 12:21

domkapitlet. Kaplanstjänsten i Houtskärs kapellförsamling tillsätts inte utan ledigförklaras på nytt nästa år. Pastor Peter Blumenthal förordnas till tf. kaplan och sköter tjänsten fram till slutet av juni, meddelar domkapitlet idag. 20.10.2020 kl. 17:20

vänskap. Alla förtjänar en kompis som ringer och frågar: Ska vi gå på kaffe? eller Kommer du med till gymmet? Vänverksamhet hjälper personer med funktionsnedsättning att hitta den kompisen. 16.10.2020 kl. 13:06

historia. När Emil Anton började skriva om den kristna trons historia i Irak upptäckte han sina egna rötter. Men boken resulterade också i en kamp med Gud som nästan kostade honom hans tro. 15.10.2020 kl. 16:01

Nekrolog. Det sociala engagemanget för de svagaste i världen utgjorde den bärande linjen för Ulf Särs under flera årtionden. Hans frånfälle var helt oväntat. 15.10.2020 kl. 17:14

Kolumn. Förr eller senare kommer vi alla att avlövas, skriver Mikaela Björk. 15.10.2020 kl. 16:20

podd. En ny podd har sett dagens ljus! I vinter vill Sofia Torvalds och Robin Nyman inspirera till hudlösa samtal, för att livet kan vara nog så ensamt ändå. 7.11.2023 kl. 08:00

VEM ÄR DU?. År 2019 var Elisabeth Stubb, som är doktor i historia och forskare, utan jobb. Den våren bestämde hon sig för att göra något hon drömt om ända sedan hon läste om det i Kyrkpressen för många år sedan: vandra Israelleden, vandringsleden genom Israel. Upplevelsen blev en bok som känns väldigt aktuell. 6.11.2023 kl. 18:53

HÖSTDAGARNA. Årets Höstdagar arrangeras det här veckoslutet i Toijala. Årets tema är "Kamp". Dagarna bjuder på traditionellt upplägg med verkstäder, café, musik, show, mässor, andakter, glada människomöten, bön, gemenskap och skratt. 4.11.2023 kl. 15:52

Kolumn. Jag slogs en morgon av hur mycket det finns att förundras över när sommar går över till höst och höst till vinter. Färgerna, dofterna, tystnaden. Det är något speciellt när naturen skiftar och går in i en annan säsong. Det påminner mig om att världen och livet har en rytm att följa. 6.11.2023 kl. 08:00

Stiftsdagar. Firandet av Borgå stifts 100-årsjubileum kulminerade i en festmässa i Borgå domkyrka. Kyrkpressen frågade några festdeltagare vad de tyckte mest om under stiftsdagarna i Borgå – och vad de tror om de följande 100 åren. 29.10.2023 kl. 15:22