Jullimporna har nu god åtgång i Markus och Camilla Smeds Jeriko Gård.

Jeriko Gård i Ytteresse är en plats av dofter, bröd och tro

BAGERI.

I Ytteresse finns ingen historisk anknytning till Jeriko. Men på Jeriko Gård har man funnit en koppling till namnet.

14.12.2024 kl. 20:25

Doften omsluter mig redan i vindfånget – den omisskännliga doften av nybakat bröd. Jag har kommit till en dofternas plats. Skulle jag tveka på den punkten förstärks budskapet på bageriets vägg: A place of fragrance, det betyder just en plats av dofter.

Jag har öppnat dörren till Jeriko Gård i utkanten av byn Ytteresse i Pedersöre. Här på Smeds hemman är Markus Smeds den elfte generationens jordbrukare tillsammans med hustrun Camilla. Hennes domän är numera bageriet. Sedan 2021 finns här Finlands möjligen största bakugn av sten.

Doften hör också ihop med namnet Jeriko gård.

– Det står i Psaltaren att ”de tror att deras hus ska bestå för evigt, deras boning från släkte till släkte. De uppkallar jordagods efter sina namn i tron att de ska leva för evigt”. Medan vi funderade på att starta bageriet tänkte vi att gården kunde heta något annat än Smeds. Jag frågade chefen där uppe (Gud) och han sa direkt: Jeriko. Nähäpp, sa jag, i Ytteresse finns inget som anknyter till Jeriko, det är en stad långt borta och det gick inte så bra för den staden heller, säger Markus.

Men när de googlade på vad Jeriko betyder kom de på andra tankar.

– En av namnets betydelser är en plats av dofter. Det tog vi som en bekräftelse på att starta bageriet.

På Jeriko Gård har de knutit samman jordbruket och bageriet. De odlar sitt eget spannmål och mal det i egen kvarn. Några år innan bageriet öppnade började de också odla jordgubbar. Tanken är att sälja jordgubbar och bageriprodukter direkt till kunderna.


Nya smaker till jul

Det är ännu några veckor till jul så julbrådskan har inte börjat. Men redan nu bakas här lussekatter, saffransbullar, jullimpor och skärgårdsbröd förutom det sedvanliga utbudet av surdegsbröd och bullar.

Till jul kommer nya smaker in i bageriet. Då gör vi en hel del bakverk med saffran. Vi kör med en mild smak av saffran som passar oss finländare. Vi kokar också kola, bakar småbröd och pepparkakor, men framför allt säljer vi pepparkaksdeg. Pepparkaksbak hör till mångas jultraditioner men alla vill inte göra degen, säger Camilla.

På brödfronten är jullimporna och skärgårdslimporna den främsta julprodukten. De bakas på både surdeg och jäst och är liksom alla andra av bageriets bröd långjästa.

Julbrådskan på bageriet kulminerar veckan före jul. Det är full rulle med jullimporna och beställningarna från rekoringarna. Före jul deltar de också i medeltal i fem julmarknader per år.

– Många kunder säger att nu har vi julbakat när de köper bakverket hos oss. Det känns roligt när vi kan underlätta julbaket för folk, säger Camilla.

Markus säger att han tidigare haft svårt med hypen kring julen och julmaten.

– Men jag har fått ändra åsikt. Det är lite komiskt att jag nu lever på det. Men som Camilla säger så kan man underlätta julstressen för andra.

Själva hinner de inte med så mycket julförberedelser.

– Min syster brukar hjälpa med julstädningen. Vi brukar fira julen som knytkalas tillsammans med min släkt hemma hos oss, säger Camilla.


”Har julstämning varje dag”

För Markus ger vetskapen om att Jesus kommer en andra gång julstämning. Med glimten i ögat säger han att han har julstämning varenda dag för han tror att Jesus är med honom varje dag.

– Julen är Jesu första ankomst. Det betyder att han också kommer en andra gång. Det ger mig en stor glädje och mening i livet att vänta på hans ankomst. Det ger mig ingen ångest. Kom! Ju förr desto bättre.

Han ser inte Jesus bara som barnet i krubban.

– Det finns en julsång som säger att Jesus föds igen. Men han har redan fötts en gång, farit upp till himlen och sänt oss den helige Ande. Jesu födelse är en fin berättelse och en stor kamp som gett mänskligheten ett hopp. Men Jesus är mycket mera än barnet i krubban som man möter i julkyrkan men som man inte har något att göra med resten av året. Det skulle vara fint om man kunde stanna upp under julen och tänka på vem Jesus är och uppskatta sina närmaste, vänner och bekanta.


Började från en julklapp

Markus är entreprenören och Camilla bagaren. Hon är speciallärare i grunden men utbildade sig till bagare som vuxen.

– Jag köpte en brödbakbok åt henne i julklapp ett år och då tog hennes intresse för bakning och surdeg fart, säger Markus.

De levde med tanken på bageriet i tio år före de började bygga. När de flyttade in i huset intill, där Markus föräldrar tidigare bott, tog planerna fart på nytt. Samma vecka som de fyra barnen kom hem från skolan när covidpandemin stängde samhället sattes grävskopan i marken.

Jeriko Gårds surdegsbröd är ett hantverk som bygger på en surdegsrot som Camilla startade för fyra år sedan. I den är ingen jäst inblandad.

När vi besöker bageriet är vädret blåsigt och kallt, och då är surdegen lite trött.

– Då tar allt lite längre tid. Man få ställa om efter årstiderna. Nu blev det att ta lite varmare vatten och förvara degen på ett lite varmare ställe, säger Camilla.

En del av bröden som bakas i bageriet görs med både surdeg och jäst, men gemensamt för alla bröd är att de är långjästa. På så sätt får de mera smak och mera näring frigörs i bröden.

– Det har också en praktisk nytta genom att vi kan göra degarna dagen före. Vi behöver inte börja jobba mitt i natten, säger Camilla.


Vill vara oberoende av el

Bröden gräddas i en stor vedeldad stenugn med 25 ton sten.

– En vedeldad stenugn och surbröd är den ultimata kombinationen, säger Camilla.

De känner inte till några fler bagerier i Finland som gräddar i vedeldad stenugn. Åtminstone inte i en så här stor. De kan grädda 120 bröd åt gången.

Redan från början hade de klart för sig att de ville ha en vedeldad stenugn, för de ville vara oberoende av el. När det blåser kallt och 70 000 hushåll i Finland är utan el efter nattens vinterstorm är det en trygghetsfaktor. Helt oberoende av el är de inte, men i händelse av ett strömavbrott har de en generator.

En idé är nämligen att de ska kunna förse folk med bröd även i kristider.

– Vi drivs av en kallelsemedvetenhet som bygger på Jesu svar till sina lärjungar när de frågade var de ska ta maten till folket. Jesus svarade: Ge ni dem att äta, säger Markus.

Han uppskattar att de skulle kunna grädda tusen bröd i dygnet om det verkligen kniper.

– Ugnen är som ett tåg när den väl kommit igång. Temperaturen sjunker tjugo grader i dygnet och det tar troligtvis en månad innan ugnen är kall. När den är 250 grader på insidan är utsidan 25 grader. Vi skulle inte kunna vara i samma utrymme om ugnen inte var isolerad.

Ugnen har planerats av Heikki Hyytiäinen och murats under ledning av Johannes Riesterer, som var en lärjunge till Hyytiäinen.

– Han ville göra en gemenskapsgrej av det hela och höll då ett två veckors murarläger här.

Eftersom de fortfarande håller på att bygga upp gården med egna medel gjorde den katastrofalt dåliga jordgubbsskörden det gångna året ekonomiskt jobbigt.

– När det var som mest motigt i höstas kom en hälsning från ovan. En för oss okänd person kom in med ett vykort. På det beskrevs Herrens tankar för gården. Det var en profetisk hälsning i rätt tid, säger Camilla.

Text och foto: Johan Sandberg


adoption. Anne Söderlund var ett oönskat barn och blev adopterad när hon var sju månader. – Men jag vill inte bli definierad av vad jag inte fick, utan av vad jag fick. 14.4.2021 kl. 09:09

kyrkoherdeval. Församlingsrådet i Vanda svenska församling valde Kristian Willis, församlingspastor vid Helsingfors kyrkliga samfällighet, till ny kyrkoherde. 13.4.2021 kl. 19:20

radio. För ett drygt år sedan hade Laestadianernas fridsföreningars förbund LFF fattat ett beslut om att lägga ner sin radiokanal. Nu när coronan begränsar livet och sammankomsterna är de glada att de kom på andra tankar. 14.4.2021 kl. 09:48

Kulturer. Stéphane Rosse är den tystlåtna fransmannen som har levt i Finland i 30 år. – Jag blev förälskad i en finländsk turist i Paris 1993. Det var kärlek vid första ögonkastet. 14.4.2021 kl. 10:47

massmedier. Tidningen Kirkko ja kaupunki har fällts av opinionsnämnden för massmedier för att ha avlägsnat en omstridd kolumn om köttproduktion från tidningens webbsida. 13.4.2021 kl. 10:24

Kolumn. "Även ett digitalt möte får en annan dimension när vi på riktigt stannar upp och ger av vår egen tid", skriver Elefteria Apostolidou. 14.4.2021 kl. 08:30

Förnyelse. "Hur skulle vi gå till väga om vi också skulle renovera kyrkan inifrån?" 14.4.2021 kl. 09:00

Studerande. Studerande behöver stöd under undantagstiden – och antagligen klarnar det verkliga stödbehovet först när livet börjar normaliseras. 14.4.2021 kl. 00:00

Akutvård. Andreas Ahlfors är akutvårdare och kör ambulans till vardags. För att klara jobbet måste man vara lugn och observant. Men minst lika viktigt är det med empati – att verkligen se den man vårdar. 13.4.2021 kl. 08:31

Försäljning. Karleby kyrkliga samfällighet har lagt ut församlingshemmet i Björkhagen ut på auktion på huutokaupat.com, skriver ÖT. 8.4.2021 kl. 15:50

Kyrkomötet. Det är inte möjligt att inhibera kyrkomötets första session 2021 på grund av det stora antalet frågor som ska behandlas. 7.4.2021 kl. 16:02

dokumentär. En kvinna mördas. Barnflickan fälls för dådet, kvinnans man för anstiftan. Allt sker i en by i Sverige där församlingen väntar på att Jesus ska komma tillbaka, eftersom deras pastor är Kristi brud. I två år undersökte journalisterna Anton Berg och Martin Johnson vad som egentligen hände i Knutby. 3.4.2021 kl. 14:25

livet. Evas Roos mammas plötsliga död, när Eva var bara tio år gammal, satte djupa spår i henne. 1.4.2021 kl. 04:53

tro. Ibland är patienten mycket svag, sedan piggnar den till. Tua Forsström och Sofia Torvalds möttes i ett samtal om hur deras tro klarat av sorg och uteblivna bönesvar. 2.4.2021 kl. 07:24

Kristinestad. Vad är öramössor och ”mörksondagan”? Annina Ylikoski berättar om folkdräkter och om hur påskens traditioner vuxit fram. 31.3.2021 kl. 14:01

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00