Laura Asplund och Hilda, Jenny Nygård samt Sonja Rankinen och Majlis ser fram emot att ordna jul- tablå i år igen.

De skapade en ny tradition – för sig och sitt lokalsamhälle

jul.

För två år sedan samlades fem kvinnor med en gemensam vision: att skapa en jultablå som är ”bra på riktigt”. I år höjer de ribban för tablån – och försöker samtidigt sänka kraven på julen.

11.12.2024 kl. 16:53

Den 23 december 2022 körde Sonja Rankinen till sitt jobb som sjukskötare på en intensivvårdsavdelning. Hon brukar ofta be på väg till jobbet, och det gjorde hon också den här dagen. Samtidigt fick hon en idé: ”Tänk om man skulle ordna en jultablå i Vasa.”

– Så jag bad om det. Jag bad att OM det ska ske så ska det bli bra på riktigt, och jag behöver hitta människor som vill göra det tillsammans med mig, säger Sonja Rankinen.

En tid senare nämnde hon idén för Jenny Nygård, och Jenny svarade att det är något som hon också drömt om i flera år.

– Jag hade haft en lös tanke om att det skulle vara roligt att ordna en tablå. Jag hade också besökt jultablån i Karleby som ordnats där många år. Dit har det alltid kommit mycket folk och det har varit jättefint.

– Då Sonja nämnde idén sa jag: ja, nu gör vi det!

– Ofta är församlingen en organisation som ber folk att vara med, men vi gjorde tvärtom, säger Jenny Nygård.


Så tog de kontakt med några andra handlingskraftiga kvinnor som de tänkte att skulle kunna vara med på noterna, och det var de. Mindy Svenlin var en av dem. Hon hade redan en spellista på Spotify som hon gjort ”ifall man någon gång skulle ordna en jultablå”.

Laura Asplund, uppvuxen i Karleby, hade tidigare deltagit i en jultablå på sin gamla hemort. Hon var inte heller sen med att ställa upp, och också hennes syster Maja Nybacka tackade ja till att vara med i planeringsgruppen.

Så kom det sig att en grupp om fem kvinnor i Vasa och Korsholm började planera en jultablå som skulle bli bra på riktigt. Uruppförandet tog plats i Trefaldighetskyrkan den 23 december i fjol. Kyrkan som rymmer 900 personer fylldes upp. Samtidigt streamades tablån och drygt tusen personer tog del av streamen.

Då publiken droppade in stod Sonja Rankinen i dörren och hälsade välkommen.

– Då hade vi övat och visste redan att det blir bra, men att det också kom så mycket folk. Det var häftigt!

Att hinna mindre kan ge mer

Men efter den 23 december gick också planeringsgruppen in i julfirandet. Laura Asplund och hennes man har ännu rätt små barn och är mitt inne i att forma sina traditioner.

– Julen är ju väldigt mycket traditioner och känslor. Det handlar om vad man har för bakgrund, och det är kanske inte alltid så enkelt att bestämma, hur ska vår jul se ut?

Laura Asplund och hennes familj formar som bäst sina jultraditioner.


Och det här med julefrid, det är något som inte alltid kommer av sig själv. Hon konstaterar att man aktivt får välja och sålla bland intrycken. Det finns så mycket man kunde hitta på och ordna, men om allt pyssel, all konsumtion och all god vilja leder till hålögda vuxna, då är det kanske viktigare att välja bort än att hinna med.

Jenny Nygård upplever att hennes bild av den perfekta julen blir mer nyanserad med åren. Det är inte längre så viktigt att allt ska kännas precis rätt.

– Jag tycker om julen, men det behöver inte vara som det alltid varit. Det kan bli bra på många sätt. Knappast var det perfekt stämning i stallet heller.

För Sonja Rankinens familj är det sedan några år tillbaka en tradition att hela familjen sover i vardagsrummet natten till juldagen, i julgranens sken.

– Så är vi lite som på utflykt i vårt eget hem.

Har ni något råd till andra småbarnsföräldrar som känner att pulsen höjs i december?

– Då jag och mina syskon blev lite äldre minns jag att min egen mamma bad oss att säga en sak på var som var viktig för oss inför julen, och så prioriterade hon de sakerna. Det tyckte jag var bra, säger Jenny Nygård.

– Man tror kanske att andra har förväntningar som egentligen inte finns.

Det enas de alla om. Och så konstaterar de att man inte kan både försöka återskapa sin egen barndoms jular, och dessutom plocka på nissedörrar, instagram-pyssel och sju sorters hemkokt julkola.

– Det låter så banalt, men stressa inte, säger Laura Asplund.

Pusta ut med den heliga familjen

I år ordnar gänget jultablå igen, men kör två föreställningar efter varandra och hoppas att fylla kyrkan två gånger om.

– Man måste ju ha lite högre mål varje år, säger Sonja Rankinen.

Genom att de ordnar tablån kvällen innan julafton hoppas de att den ska få inleda julfirandet. Att det ska bli en stund då man får pusta ut och lämna julklappsjakt och lokalvård bakom sig.

Inför den andra upplagan av jultablån i Vasa höjer Sonja Rankinen och resten av gänget ribban.


Om man vill ordna en riktigt bra jultablå för en stor publik, var börjar man?

– Man hittar duktiga medarbetare, säger Sonja Rankinen.

Jenny Nygård instämmer och tillägger:

– Då man tänker på en jultablå tänker man kanske på något lite gulligt med barn som glömmer sina repliker. Men vi ville göra en annan typ av tablå. Det är samma berättelse, men det är inte barnens jultablå. Den här tablån är för alla.

För att få till det har musiken spelat en viktig roll. Traditionella julsånger ingår, men de har också tagit in musik utan en direkt julkoppling.

– Vi tänker att om man tar in nya sånger kan man också se berättelsen i ett nytt ljus. Musiken lyfter fram nya aspekter, säger Sonja Rankinen.

Laura Asplund, som är veteran i tablå-sammanhanget med sina erfarenheter från Karleby, har också tidigare sett hur en jultablå kan dra fullt hus. Det har varit något speciellt i det, för man behöver inte vara så förfärligt troende för att gå och se en jultablå. Vad en jultablå är och hur den talar till en är upp till var och en som kommer, och så får det vara.

Gänget har också aktivt valt att engagera aktörer från olika sammanhang.

– Vi tycker det är viktigt att jobba för enhet, och kring julens budskap kan alla enas, säger Jenny Nygård.

Kring julens budskap kan de flesta kristna enas, oberoende av samfund, bakgrund och värderingar. Det har planeringsgruppen velat ta fasta på.


”Vi hade något meningsfullt att göra”

Även om projektet kräver tid och planering beskriver de jultablån som något som gett mer än det tagit. Att hela gänget är mitt uppe i småbarnsvardag och familjeliv har gett det ytterligare en dimension.

– Förra hösten jobbade Laura, och jag jobbade halva hösten, men annars var vi alla hemma. Vi hade nästan alltid med någon bebis på våra möten, men vi hade något meningsfullt att göra.

– Klart det är meningsfullt att sköta barnen och hemmet, men vi hade också något annat, säger Sonja Rankinen.


Ni ger mycket av er själva till församlingen och lokalsamhället genom det här projektet, är det något ni reflekterat över?

– Vi har reflekterat ganska mycket över det. Ofta är ju församlingen en organisation som ber folk att vara med, men vi gjorde tvärtom.

– Vi har känt att det är lite av vår uppgift att ordna evenemang nu då vi har tid till det. Det har varit viktigt för oss att göra något som inte bara är för den egna familjen, säger Jenny Nygård.

En del av de som medverkat i tablån har också uttryckt en glädje över att få göra sådant de är bra på, och att få göra det för andra.

– Det finns en tillfredsställelse i att få använda de gåvor man har, säger Laura Asplund.



Jultablån "Den Gud vi väntat på"

  • Ordnas i år i Trefaldighetskyrkan i Vasa den 23 december klockan 17 och klockan 19. Tablån är på svenska men textas till finska och engelska.
  • Medverkande är Wasa Gospel, barnkören Gerby-mickarna, musiker, skådespelare, dansare.
  • Planeringsgruppen består i år av Sandra Sund, Jenny Nygård, Sonja Rankinen, Laura Asplund och Mindy Svenlin.
  • Arrangörer är Slef Vasa och Vasa kyrkliga samfällighet.
  • Inträdet är fritt och tablån streamas på både Vasa svenska församlings och Slefs youtube-kanaler.
Text: Rebecca Pettersson
Foto: Johan Sandberg


freja häggblom. Freja Häggblom är förvånad över den mängd energi många kristna använder till att försöka övertyga andra med intellektuella argument. 28.8.2014 kl. 00:00

Patrik Hagman. I höst blir det söndagsskola för vuxna i Pargas. De som deltar ska få svar på en fråga som sällan ställs i kyrkan men som är brännande aktuell för många: Varför vara kristen? 26.8.2014 kl. 23:18

Maria Sundblom Lindberg. En trotsig treåring kan göra de mest harmoniska föräldrar galna och en bråkig tonåring kan splittra en syskonskara. Yle Fems nya familjeserie tar tag i vardagslivets utmaningar. 25.8.2014 kl. 12:57

syrien. Nordiska Inremissionsrådet (NIR) vädjar till regeringar och massmedia i de nordiska länderna om att inte förbise de förföljelser som drabbar kristna i Syrien och Irak. 25.8.2014 kl. 12:48

För Tomas Koskinen är projektet Familjen Ab det allra viktigaste i livet. Som sexbarnspappa uppskattar han det kontaktnät som barn i olika åldrar ger. Det var också familjen som bidrog till att kören Ichtys startades. 22.8.2014 kl. 09:14

Kyrkoherdetjänsten i Kristinestads svenska församling kan nu sökas. Därmed beaktade domkapitlet inte församlingsrådets önskemål att utse en tjänstförrättande kyrkoherde för två år framöver. 21.8.2014 kl. 15:22

Emilia Enlund. Efter tre månader på låtskrivarskola i Texas har Emilia Enlund i Närpes fått mersmak för musiken. Hon håller ändå låg profil och ser tiden an vart musiken för henne. Men drömmen är att få göra en egen skiva. 21.8.2014 kl. 11:05

israel. Judarna i Finland har inte blivit utsatta för hatbrott, men i Sverige har Gazakriget lett till en våg av antisemitiska attacker. 20.8.2014 kl. 00:00

kyrkoherdeval. Domkapitlet i Borgå stift retirerar i frågan om att avkräva kyrkoherdekandidaterna skriftliga löften om fullt samarbete med både kvinnliga och manliga präster. Tillsvidare ska det räcka med ett muntligt löfte. 19.8.2014 kl. 09:59

Han har mist sin fru och två av sina barn. Ändå är Bernt Mårtensson en lycklig och tacksam människa. Hemligheten ligger i att uppskatta allt det fina livet för med sig, även när det inte längre är fysiskt närvarande. 14.8.2014 kl. 09:43

Irak. "Vi talar Jesu modersmål, vi är de första kristna, men den kristna världen har glömt oss." 12.8.2014 kl. 10:02

Juha Lehtola. Döden som tema i böcker och film behandlas ofta genom det tunga. Regissören Juha Lehtola gick en annan väg. 12.8.2014 kl. 00:00

ebola. När våra tidningar fylls av oroande ebolanyheter är perspektivet ett helt annat i Västafrika. Anna Tikum, FMS-missionär i Senegal, berättar att hon knappt diskuterat viruset med någon, trots att sjukdomen skördar offer i grannländerna. Sjukdomen får inte heller några stora rubriker i de senegalesiska medierna. 12.8.2014 kl. 10:08

Irak. Martyrkyrkans vänner (MKV) sänder 12 000 euro till Irak. Hjälpen ges i form av vatten, mat och mediciner. 12.8.2014 kl. 10:05

Pia-Karin Helsing. Pia-Karin Helsing lämnade Bibeln då hon slutade vara ett Jehovas vittne. – Men jag har en stark och levande andlighet som leder mig framåt i vardagen. 7.8.2014 kl. 16:04

Larsmo. Då pandemin sköt upp en inplanerad kurs valde Boris Salo att spela in kursen i stället. Nu får flera församlingar glädje av den. 20.1.2022 kl. 14:00

Bibel. Som ung smugglade Håkan Nitovuori biblar till Sovjet. I en specialsydd underskjorta bar han iland biblarna i Tallinn. 20.1.2022 kl. 09:43

journalist. Jan-Erik Andelin börjar jobba för Kyrkpressen i februari. De senaste tolv åren har han varit journalist vid HBL. 19.1.2022 kl. 17:25

europa. Via sitt arbete som Svenska Yles medarbetare i Baltikum har Gustaf Antell genom åren fått en god insikt i det politiska läget i Östeuropa. – Jag har ingen större passion för att berätta historier men älskar samtidigt att ge en röst åt dem som inte hörs. 20.1.2022 kl. 06:00

BORGÅ STIFT. Borgå stift har fyra nya präster och en ny diakon. Vi ställde några frågor till dem. 19.1.2022 kl. 13:02